Psalms 9

Tacksägelse över segern

1För körledaren, till mutlabbén^[a]. En psalm av David.^[b]

2Herre, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta

och berätta om alla dina under.

3Jag vill vara glad och jubla i dig.

Jag vill lovsjunga ditt namn,

du den Högste.

4Mina fiender drar sig tillbaka,

vacklar och förgås inför dig.

5Du har försvarat min rätt och min sak,

du har satt dig på tronen

som en rättfärdig domare.

6Du har tillrättavisat folken

och gjort slut på de ogudaktiga

och utplånat deras namn för all framtid.

7Fienden är borta, utplånad för evigt.

Du ödelade städerna,

man ska inte ens komma ihåg dem.

8Men Herren regerar för all framtid.

Han har ställt fram sin tron för att döma.

9Han dömer världen i rättfärdighet,

han härskar över folken med rättvisa.

10Herren är en tillflykt för de förtryckta,

en borg i nödens tid.

11De som känner dig vid ditt namn,

förtröstar på dig, Herre,

för du överger inte dem som söker dig.

12Lovsjung Herren,

honom som bor på Sion!

Berätta för folken vad han har gjort!

13Han som hämnas blodsdåd kommer ihåg,

han glömmer inte de förtrycktas klagan.

14Herre, var nådig mot mig,

se hur jag får lida för dem som hatar mig,

du som kan lyfta mig upp från dödens portar,

15så att jag kan lovprisa dig i dotter Sions^[c] portar

och glädjas över din räddning.

16Folken faller själva i den grop de grävt,

och deras egen fot fastnar i det nät de lagt ut.

17Herren gör sig känd,

han skipar rätt.

Den gudlöse snärjs i sina egna gärningar.

Higgajón^[d]. Séla

18De gudlösa ska återvända till dödsriket,

alla folk som har glömt Gud.

19Den fattige ska inte vara glömd för alltid,

inte heller är de förtrycktas hopp borta för evigt.

20Stå upp, Herre! Låt inte människor få makten!

Låt folken bli dömda inför dig!

21Låt skräcken komma över dem, Herre!

Låt folken veta att de är bara människor! Séla