Psalms 42

Andra boken

(42—72)

Klagopsalm, längtan efter Gud.^[a]

1För körledaren. Maskil^[b]. Av Korachs ättlingar^[c].

2Som hjorten längtar efter vattenbäckar,

så längtar jag efter dig, min Gud.

3Jag törstar efter Gud, den levande Guden.

När får jag komma och träda fram inför Gud?

4Mina tårar är min mat dag och natt,

när man hela tiden frågar mig: ”Var är din Gud?”

5Mina minnen kommer,

och jag utgjuter min själ.

Jag gick i folkhopen,

ledde processionen till Guds hus,

med glädjerop och tacksägelse i högtidsskaran.

6Varför är jag så nedstämd,

varför så orolig inom mig?

Vänta på Gud!

Jag ska åter prisa honom,

min räddare och min Gud!

7Ändå är jag nedstämd, min Gud,

och därför tänker jag på dig,

i Jordans land och på Hermons höjder,

på Misars berg.

8Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall.

Alla dina vågor och bränningar slår över mig.

9Herren sänder om dagen sin nåd,

och om natten är hans lovsång hos mig,

en bön till den levande Guden.

10Jag säger till Gud, min klippa:

”Varför har du övergett mig?

Varför måste jag gå sörjande,

förtryckt av fienden?”

11Det är som om mina ben krossas

när mina fiender hånar mig,

när de ständigt frågar mig: ”Var är din Gud?”

12Varför är jag så nedstämd,

varför så orolig inom mig?

Vänta på Gud!

Jag ska åter prisa honom,

min räddare och min Gud!