Psalms 116

Tacksägelse för räddning från en säker död

1Jag älskar Herren,

för han har hört min röst och mina böner.

2Han har böjt sig ner och lyssnat till mig.

Därför ska jag be till honom så länge jag lever.

3Dödens snaror omslöt mig,

dödsrikets fasor höll mig i sitt grepp,

nöd och förtvivlan kom över mig.

4Då ropade jag på Herrens namn:

”Herre, rädda mitt liv!”

5Herren är nådig och rättfärdig,

vår Gud är barmhärtig.

6Herren beskyddar de okunniga.

Jag var nere, och han räddade mig.

7Nu kan min själ komma till ro på nytt,

för Herren har varit god mot mig.

8Du har räddat mig från döden,

mina ögon från tårar

och mina fötter från att snava.

9Jag får leva inför Herren

i de levandes länder.

10Jag trodde när jag sa:

”Jag plågas svårt.”

11I min förtvivlan sa jag:

”Alla människor är lögnare.”

12Men vad kan jag nu göra för Herren

som tack för all hans godhet mot mig?

13Jag ska lyfta upp räddningens bägare

och åkalla Herrens namn.

14Inför allt hans folk vill jag uppfylla

vad jag lovat Herren.

15För hans frommas död

är dyrbar i Herrens ögon.^[a]

16Herre, jag är ju din tjänare,

jag är din tjänare, din tjänarinnas son,

du har befriat mig från mina bojor.

17Jag vill ge dig ett tackoffer

och åkalla Herrens namn.

18Inför allt hans folk vill jag uppfylla

vad jag lovat Herren

19i gårdarna till Herrens hus,

mitt i dig, Jerusalem.

Halleluja!