Psalms 51

Ångerpsalm; en vädjan om nåd, förlåtelse och rening

1För körledaren. En psalm av David 2när profeten Natan kom till honom efter att han varit tillsammans med Batseba.

3Förbarma dig, Gud, i din nåd,

ta bort mina överträdelser i din stora barmhärtighet.

4Rena mig från min överträdelse,

gör mig ren från all min synd.

5Jag känner mina överträdelser,

min synd är alltid inför mig.

6Det är mot dig, och endast mot dig, jag har syndat

och gjort det som är ont i dina ögon.

Du visar dig vara rättfärdig när du talar

och rättvis när du dömer.

7Jag är född i synd,

i synd formades jag i min mors livmoder.

8Du har behag till sanning i mitt inre,

så lär mig vishet i mitt innersta[a].

9Rena mig med isop, så att jag blir ren igen.

Tvätta mig, så att jag blir vitare än snö.

10Låt mig få höra glädje och fröjd,

låt den[b] du har krossat få jubla.

11Göm ditt ansikte för mina synder,

och ta bort alla mina överträdelser.

12Skapa[c] i mig ett rent hjärta, Gud,

ge mig på nytt ett stadigt sinne.

13Förskjut mig inte ur din närhet

och ta inte din heliga Ande ifrån mig.

14Låt mig på nytt få glädjas över din frälsning,

stöd mig och ge mig ett villigt sinne.

15Då ska jag undervisa syndare om dina vägar,

och de ska vända om till dig.

16Rädda mig från blodskuld, Gud, min frälsnings Gud,

Då ska jag lovsjunga din rättfärdighet.

17Herre, öppna min mun,

jag vill sjunga ditt lov.

18Slaktoffer behagar dig inte

om jag skulle ge dig sådana,

och brännoffer bryr du dig inte om.

19Offret till Gud är en förkrossad ande,

och den som i sitt inre är förkrossad och bedrövad

föraktar du inte, Gud.

20Låt det i din godhet gå väl för Sion,

och bygg upp Jerusalems murar.

21Då kommer du att glädjas över rättfärdiga offer,

brännoffer och heloffer,

och tjurar ska offras på ditt altare.

Footnotes

  1. 51:8 Grundtextens innebörd är osäker; det stängda skulle vara en mer ordagrann översättning.
  2. 51:10 Ordagrant: de ben; ben (skelett) stod ofta för människans kropp eller person.
  3. 51:12 Skapa är samma verb som används t.ex. i 1 Mos 1:1 och som bara kan ha Gud som subjekt; innebörden anses ofta vara skapelse ur intet, i detta fall ber alltså psalmisten om ett totalt nytt hjärta (sinne).