Psalms 86

Förtröstan på Herren i stor nöd

1En bön av David.

Hör mig, Herre, svara mig,

för jag är fattig och hjälplös.

2Bevara mitt liv, för jag är from.

Rädda din tjänare, som litar på dig, min Gud.

3Var nådig mot mig, Herre,

för jag ropar till dig dagen lång.

4Gör din tjänare glad, Herre,

för jag sätter mitt hopp till dig.

5Herre, du är god, och villig att förlåta.

Du är nådig mot alla som ropar till dig.

6Hör min bön, Herre!

Lyssna till min vädjan!

7Jag ropar till dig i nödens tid,

och du svarar mig.

8Ingen bland gudarna är lik dig, Herre,

och inga gärningar är som dina.

9Alla folk, som du har skapat,

ska komma och böja sig inför dig, Herre,

och ära ditt namn.

10För du är stor och mäktig och gör under.

Bara du är Gud!

11Lär mig, Herre, din väg.

Jag vill vandra i din sanning.

Hjälp mig att helhjärtat vörda ditt namn.

12Jag vill prisa dig, Herre, min Gud,

av hela mitt hjärta.

Jag vill ära ditt namn i evighet,

13för din nåd mot mig är stor.

Du har räddat mig ur dödsrikets djup.

14Gud, arroganta människor har rest sig mot mig.

En skara våldsmän är ute efter mitt liv,

och de bryr sig inte om dig.

15Men du är barmhärtig och nådig, Herre Gud,

sen till vrede och stor i nåd och trofasthet.

16Vänd dig till mig och var nådig mot mig!

Styrk din tjänare och rädda din tjänarinnas son.

17Ge mig ett tecken på din godhet,

så att de som hatar mig får se det och skämmas,

eftersom du, Herre, har hjälpt mig och tröstat mig.