Psalms 4

Bön, förtröstan

1För körledaren^[a], till stränginstrument. En psalm av David.

2Svara mig när jag ropar,

min rättfärdighets Gud.

I mitt trångmål öppnar du vägen för mig.

Var nådig mot mig och hör min bön!

3Ni människor, hur länge ska ni förolämpa min heder,

älska tomhet och söka lögn? Séla

4Ni ska veta att Herren har avskilt den fromme åt sig.

Han hör mig när jag ropar till honom.

5Grips ni av vrede, så synda inte.

Tänk i ert innersta, när ni ligger på er bädd: ”Var stilla.” Séla

6Bär fram rätta offer,

förtrösta på Herren.

7Många frågar: ”Vem kan visa oss något gott?”

Herre, låt ditt ansiktes ljus lysa över oss!

8Du har lagt en större glädje i mitt innersta

än vad de fått av sitt myckna korn och vin.

9Jag lägger mig ner i frid och sover,

för du, Herre, du ensam, låter mig bo i trygghet.