Psalms 79

Nationell klagosång efter Jerusalems förstörelse

1En psalm av Asaf.

Gud, främmande folk har angripit din arvedel.

De har orenat ditt heliga tempel

och lagt Jerusalem i ruiner.

2De har gett dina tjänares döda kroppar

till mat åt himlens fåglar

och dina frommas kroppar åt vilda djur.

3De har utgjutit deras blod som vatten överallt i Jerusalem.

Det finns ingen kvar för att begrava dem.

4Vi föraktas av våra grannar,

vi hånas och bespottas av dem som finns runt omkring oss.

5Herre, hur länge ska din vrede vara? För evigt?

Hur länge ska din svartsjuka brinna som eld?

6Ös ut din vrede över de folk som inte känner dig,

över riken som inte åkallar ditt namn,

7för de har slukat Jakob

och ödelagt hans land.

8Lasta inte oss för våra fäders synder.

Låt oss snart få möta din barmhärtighet,

för vi är i stor nöd.

9Hjälp oss, Gud, du vår räddare,

för ditt namns äras skull.

Befria oss och sona våra synder

för ditt namns skull.

10Varför skulle folken få säga:

”Var är deras Gud?”

Låt det bli känt för folken inför våra ögon

hur du hämnas dina tjänares blod!

11Låt fångarnas klagan få nå fram till dig,

skona de dödsdömdas liv med din starka arm.

12Låt våra grannar få sjufalt igen

för att de hånat dig, Herre!

13Då vill vi, ditt folk och får i din hjord,

prisa dig i evighet.

Från generation till generation

vill vi lovprisa dig.