Job 35

1Elihu fortsatte:

2Menar du att detta är rätt?

Du säger: ”Gud kan rättfärdiga mig.”^[a]

3Du frågar: ”Till vad gagn är detta för dig,

vad vinner jag på att avhålla mig från synd?”

4Jag ska svara dig

och dina vänner med dig.

5Se upp mot himlen,

betrakta molnen högt över dig!

6Om du syndar, vad rör det honom?

Om dina synder är många, vad gör det honom?

7Eller om du är rättfärdig, vad ger det honom?

Vad får han av dig?

8Din ondska kan bara beröra en annan människa,

liksom din rättfärdighet bara människobarn.

9Man klagar över allt förtryck,

vädjar om befrielse från de starkas välde.

10Men ingen frågar: ”Var finns Gud, min Skapare,

som låter sång ljuda i natten,^[b]

11han som lär oss mer än markens djur

och ger oss mer vishet än åt himlens fåglar?”^[c]

12De ropar, men han svarar inte

på grund av de ondas arrogans.

13Nej, Gud hör inte deras tomma bön,

den Väldige noterar den inte.^[d]

14Du kan säga att du inte kan se honom,

men din sak ligger framför honom,

och du ska vänta på honom.

15Nu när han aldrig straffar i sin vrede

och inte det minsta lägger märke till synden,

16öppnar Job sin mun för tomt prat

och upprepar ord utan att ha kunskap.