Isaiah 7

Assyrien hotar Juda

(7:1—39:8)

Achas regerar i Juda

(7:1—12:6)

Aram och Israel hotar Juda

1När Achas, Jotams son och Ussias sonson, var kung i Juda anfölls Jerusalem av Arams kung Resin och Israels kung Pekach, Remaljas son, men de lyckades inte inta staden.

2När man vid Davids hov fick höra att Aram hade allierat sig med Efraim, skakade både kungen och hans folk som skogens träd skakas av en storm.

3Då sa Herren till Jesaja: ”Ta med dig din son Shear Jashuv^[a] och gå ut och möt kung Achas vid slutet av Övre dammens vattenledning på vägen till Valkarfältet. 4Säg till honom: ’Håll dig bara lugn. Var inte rädd och tappa inte modet för dessa två rykande vedstumpar, Resin med araméerna och Remaljas son, i deras rasande vrede. 5Aram, Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig. De säger: 6”Vi ska invadera Juda och skapa panik där, dela det mellan oss och göra Taveals son till dess kung.” 7Men så säger Herren, Herren:

Det ska inte lyckas,

så ska inte ske,

8för Damaskus härskar över Aram,

och Resin över Damaskus.

Inom sextiofem år ska Efraim också vara krossat som folk.

9Samaria härskar över Efraim,

och Remaljas son över Samaria.

Om ni inte står fasta i tron

kan ni inte bestå.’ ”

Immanuel – Gud med oss

10Herren talade igen till kung Achas:

11”Be Herren, din Gud, om ett tecken, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.” 12Men Achas sa: ”Jag vill inte be, jag vill inte pröva Herren.” 13Då sa Jesaja: ”Lyssna, Davids ätt! Är det inte nog att ni sätter människors tålamod på prov? Ska ni också pröva min Guds tålamod? 14Därför ska Herren själv ge er ett tecken. Jungfrun^[b] ska bli med barn och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel. 15Grädde och honung ska han äta tills han lärt sig att förkasta det onda och välja det goda. 16För innan pojken har lärt sig att förkasta det onda och välja det goda, ska det land ödeläggas vars två kungar du är så rädd för. 17Herren ska genom kungen av Assyrien låta sådana tider komma över dig och ditt folk och din fars familj, som inte förekommit sedan Efraim bröt upp från Juda.”

18Den dagen ska Herren locka hit flugorna längst bort vid änden av Egyptens floder och bina i Assyrien. 19De ska allesammans komma och slå sig ner i djupa raviner och klippskrevor, i de törniga snåren och vid vattenhålen. 20Då ska Herren med en hyrd rakkniv från andra sidan Eufrat, Assyriens kung, raka av allt hår på huvudet och benen och skära bort även skägget. 21Då ska var och en bara kunna föda upp en ko och två får. 22Men man kommer att få så mycket mjölk att man kan leva av grädden. Ja, alla som blir kvar i landet ska leva av grädde och honung. 23Då ska det ske att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar^[c] silver, ska det bara finnas tistlar och törne kvar. 24Med pilar och båge ska man gå dit, för hela landet är täckt av tistel och törne. 25På alla de berg där man nu arbetar med hacka ska man inte längre kunna gå av fruktan för tistel och törne. Där ska man släppa korna på bete och låta fåren trampa.