Jeremiah 22

1Så sa Herren: ”Gå bort till Judas kungs palats och tala där dessa ord: 2’Lyssna till Herrens ord, du kung av Juda på Davids tron, du och dina tjänare och ditt folk som går in genom dessa portar! 3Så säger Herren: Gör det som är rättvist och rättfärdigt. Rädda den plundrade ur förtryckarens våld. Gör inget orätt mot främlingen, den faderlösa och änkan. Bruka inte våld mot dem, och utgjut inte oskyldigt blod på denna plats. 4Om ni verkligen följer dessa ord, ska kungar som sitter på Davids tron komma in med hästar och vagnar genom portarna till detta palats, följda av sina tjänare och sitt folk.

5Men om ni inte lyssnar till dessa ord, svär jag vid mig själv, säger Herren, att det här palatset ska bli en ruinhög.’ ”

6För så säger Herren om Judas kungs palats:

”Du är för mig som Gilead,

som Libanons topp.

Men jag ska göra dig till en öken,

till städer där ingen bor.

7Jag ska utse fördärvare att komma emot dig,

var och en med sina vapen.

De ska hugga ner dina ståtliga cedrar

och kasta dem i elden.

8Folk från många länder ska gå förbi denna stad och säga till varandra: ’Varför gjorde Herren så mot denna stora stad?’ 9Och svaret kommer att bli: ’Därför att de övergav Herren, sin Guds förbund och tillbad och tjänade andra gudar.’ ”

10Gråt inte över den döde,

sörj honom inte.

Gråt i stället över den som vandrar bort,

för han ska aldrig mer återvända

och se det land där han föddes.

11För så säger Herren om Shallum, Josias son, Juda kung, som efterträdde sin far Josia och blev bortförd från denna plats: ”Han ska aldrig mer återvända hit. 12Han kommer att dö på den plats dit han bortfördes och aldrig mer få se detta land.”

13”Ve den som bygger sitt hus

med orättfärdighet

och sina övre salar med orätt,

som låter sin nästa arbeta för ingenting

och inte ger honom någon lön,

14den som säger:

’Jag ska bygga mig ett stort palats

med rymliga övre salar

och göra många fönster,

klä det med cederpanel

och måla det rött.’

15Är det att vara kung,

att stoltsera med cederträ?

Tänk på din far: han åt och drack

och gjorde det som var rätt och rättfärdigt,

och allt gick honom väl.

16Han värnade om den fattige och skaffade rätt åt den behövande,

och det gick väl för honom.

Är inte detta att känna mig?

säger Herren.

17Men dina ögon och tankar

är bara inriktade på oärlig vinning

och att utgjuta oskyldigt blod,

och på förtryck och våld.”

18Därför säger Herren så om kung Jojakim, Josias son, Juda kung:

”Ingen ska hålla dödsklagan över honom:

’Min broder, min syster!’

Ingen ska hålla dödsklagan över honom:

’Min herre, all hans prakt!’

19Han kommer att begravas som en åsna,

släpas ut och kastas utanför Jerusalems portar.”

20”Gå upp på Libanon och ropa,

höj din röst i Bashan!

Ropa högt från Avarim,

för alla dina älskare är krossade.

21När du levde i fred talade jag till dig,

men du svarade: ’Jag vill inte lyssna.’

Sådan var du sedan din ungdom,

du har aldrig velat lyssna på mig.

22Alla dina herdar

ska föras bort av vinden.

Dina älskare

ska föras bort i exil.

Du ska få stå där i skam och förödmjukelse

för all din ondskas skull.

23Du som bor på ’Libanon’^[a]

och har ditt näste bland cedrarna,

hur ska du inte jämra dig,

när värkarna kommer över dig,

som en kvinna när hon ska föda.

24Så sant jag lever, säger Herren, även om du Konja, son till kung Jojakim av Juda, var sigillringen på min högra hand, skulle jag slita av den. 25Jag ska överlämna dig till dem som är ute efter ditt liv, till dem som du är så rädd för, nämligen Nebukadnessar, kungen av Babylonien, och kaldéerna. 26Dig själv och din mor, som födde dig, ska jag slunga iväg till ett annat land, där ni inte är födda, och där ska ni dö. 27De ska aldrig mer återvända till sin längtans land.”

28Är då denne Konja ett värdelöst, krossat kärl, en kruka som ingen vill ha? Varför kastas han och hans barn bort till ett land som är okänt för dem?

29O, land, land, land! Hör Herrens ord! 30Så säger Herren: ”Registrera denne man som barnlös, som en man som inte lyckades med något under sin livstid. För inget av hans barn ska lyckas uppnå att sitta på Davids tron och regera i Juda.”