Ezekiel 18

Var och en ska dömas för sin egen synd

1Herrens ord kom till mig: 2”Varför använder ni det här ordspråket om Israels land:

’Fäderna äter sura druvor

och barnen får ömma tänder’?

3Så sant jag lever, säger Herren, Herren, ska ni inte längre använda det ordspråket i Israel. 4Alla människoliv tillhör nämligen mig, fädernas såväl som sönernas. Den som syndar ska dö för sin egen synd.

5Den som är rättfärdig

och gör vad som är rätt och rättfärdigt

6håller inte offermåltid uppe i bergen

och ser inte upp på israeliternas avgudar.

Han kränker inte sin nästas hustru

och ligger inte med en kvinna under hennes menstruation.

7Han förtrycker ingen, utan återlämnar låntagarens pant.

Han roffar inte åt sig,

utan ger den hungrige mat och kläder åt den nakne.

8Han lånar inte ut pengar mot ränta

och ockrar inte.

Han avhåller sig från det som är orätt,

och han dömer rätt mellan människor.

9Han lyder mina bud och följer troget mina stadgar.

En sådan man är rättfärdig.

Han ska få leva, säger Herren, Herren.

10Men om han får en våldsbenägen son som är mördare, eller gör något av detta mot sin broder, 11som han själv aldrig gjorde:

håller offermåltid uppe i bergen,

kränker sin nästas hustru,

12förtrycker den fattige och behövande,

roffar åt sig, låter bli att återlämna pant,

ser upp på avgudarna och begår avskyvärda handlingar,

13lånar ut pengar mot ränta och ockrar,

ska han då få leva?

Nej, han ska inte leva!

Han har begått alla dessa avskyvärdheter och måste förvisso dö,

och han är själv skuld till det.

14Men om han i sin tur får en son som ser alla synder hans far begår, och fastän han ser dem själv avstår från att göra något sådant,

15om han inte håller offermåltid uppe i bergen

och inte ser upp på israeliternas avgudar,

inte kränker sin nästas hustru,

16inte förtrycker någon eller tar pant,

inte roffar åt sig, utan ger den hungrige mat

och kläder åt den nakne,

17avhåller sig från det som är orätt^[a]

och inte lånar ut pengar mot ränta eller ockrar,

om han lyder mina bud och följer mina stadgar,

då ska han inte dö på grund av sin fars synder. Han ska få leva.

18Men hans far, som utövade utpressning och roffade åt sig av sina släktingar

och gjorde orätt bland sitt folk,

ska dö för sin egen synd.

19Men ni frågar: ’Varför ska inte sonen dela sin fars skuld?’ Därför att sonen har gjort det som är rätt och rättfärdigt och hållit alla mina bud och rättat sig efter dem. Han ska få leva. 20Den som syndar ska dö. Sonen ska inte dela sin fars skuld, och inte heller fadern sin sons. Den rättfärdige ska få del av sin rättfärdighet och den gudlöse av sin gudlöshet.

21Men om den gudlöse vänder om från alla sina synder som han har begått och lyder alla mina bud och gör det som är rätt och rättfärdigt, så ska han få leva. Han ska inte dö. 22Alla hans överträdelser ska vara glömda, och genom det rättfärdiga han har gjort ska han få leva. 23Skulle den gudlöses död behaga mig? säger Herren, Herren. Skulle jag inte hellre se honom vända om från sina vägar och få leva?

24Men om en rättfärdig vänder om från sin rättfärdighet och börjar göra det som är orätt och begår samma avskyvärda handlingar som den gudlöse, ska han då tillåtas leva? All hans tidigare rättfärdighet kommer att bli bortglömd, och för sin trolöshet som han gjort sig skyldig till och för sin synd som han begått ska han dö.

25Ändå säger ni: ’Herrens väg är inte rätt!’ Lyssna nu, israeliter! Är inte min väg rätt? Är det inte era vägar som inte är rätta? 26När den rättfärdige vänder om från sin rättfärdighet och börjar göra det som är orätt ska han dö. För det orätta han har gjort ska han dö. 27Och när den gudlöse vänder om från sin gudlöshet och börjar göra det som är rätt och rättfärdigt, ska han rädda sitt liv. 28Därför att han kommer till insikt om sina överträdelser och vänder om från dem ska han få leva. Han ska inte dö. 29Och ändå säger israeliterna: ’Herrens väg är inte rätt!’ Är inte min väg rätt, israeliter? Är det inte era vägar som är orätta?

30Jag ska döma er, israeliter, var och en efter hans gärningar, säger Herren, Herren. Vänd om, vänd er bort från alla era överträdelser, för att synden inte ska bli till fall för er. 31Gör er av med era överträdelser som ni har gjort er skyldiga till. Skaffa er ett nytt hjärta och en ny ande. Varför skulle ni dö, israeliter? 32Jag finner inget behag i någons död, säger Herren, Herren. Vänd om, så får ni leva!