Numbers 23

1Bileam sa: ”Bygg sju altaren åt mig och gör i ordning sju unga tjurar och sju baggar till offer!” 2Balak gjorde som Bileam sa och tillsammans offrade de en ung tjur och en bagge på varje altare.

3Sedan sa Bileam till kungen: ”Stå här vid ditt brännoffer, så ska jag gå åt sidan och se om Herren vill visa sig för mig. Vad han än avslöjar för mig ska du få veta.”

Bileam gick upp på en kal höjd 4och Gud visade sig där för honom. ”Jag har gjort i ordning sju altaren och jag har låtit offra en ung tjur och en bagge på varje altare”, sa Bileam.

5Då gav Herren Bileam ett budskap och befallde honom att gå och tala det till Balak.

6När Bileam kom tillbaka, stod kungen bredvid brännoffren tillsammans med alla hövdingarna i Moab 7och Bileam stämde upp sin siarsång:

”Balak har fört mig hit från Arams land,

kungen i Moab från bergen i öster.

’Kom’ sa han, ’förbanna Jakob åt mig!

Låt din vrede uppväckas mot Israel!’

8Men hur skulle jag kunna förbanna

vad Gud inte har förbannat?

Hur kan jag fördöma ett folk

som Herren inte har fördömt?

9Jag ser dem från klippornas topp,

jag iakttar dem från höjderna.

De bor avskilt och vill inte jämföra sig med andra.

10Vem kan mäta dem som är som sandkorn?

Det går inte att räkna ens en fjärdedel av dem.

Om jag bara kunde få dö som de rättfärdiga!

Ja, låt mig få sluta som de!”

11”Vad är det du har gjort mot mig?” frågade Balak Bileam. ”Jag hämtade dig för att förbanna mina fiender och nu har du välsignat dem!” 12Men Bileam svarade: ”Hur skulle jag kunna säga något annat än det som Herren har befallt mig?”

Bileam välsignar Israel för andra gången

13”Följ med mig till en annan plats”, sa Balak till honom. ”Där kommer du att se en annan del av folket men inte dem alla. Därifrån ska du förbanna dem åt mig.”

14Balak tog med sig Bileam till Väktarplatån på toppen av Pisga. Där byggde han sju altaren och på vart och ett av dem offrade han en ung tjur och en bagge.

15Sedan sa Bileam till Balak: ”Stå här vid ditt brännoffer medan jag går för att möta honom där borta.”

16Och Herren visade sig för Bileam och talade om för honom vad han skulle säga och befallde honom att gå tillbaka till Balak och framföra det. 17Bileam återvände till Moabs kung och hövdingar som stod bredvid sitt brännoffer. ”Vad har Herren sagt?” frågade Balak. 18Bileam stämde upp sin siarsång:

”Res dig, Balak,

och lyssna på mig, du Sippors son!

19Inte är väl Gud en människa,

så att han skulle kunna ljuga?

Han ändrar sig inte som människor gör.

Gör han inte det han säger?

Fullföljer han inte det han lovar?

20Jag har fått befallning att välsigna.

Gud har välsignat dem och jag kan inte ändra det.

21Ingen olycka^[a] syns i Jakob,

han ser ingen ofärd i Israel.

Herren deras Gud är med dem.

Han hyllas med jubelrop som kung bland dem.

22Gud har lett dem ut ur Egypten.

Israel äger styrka som en vildoxe.

23Ingen svartkonst kan komma över Jakob,

och ingen spådom ska drabba Israel.

För nu ska det sägas om Jakob och Israel:

’Vad har inte Gud gjort!’

24Det folket reser sig upp som en lejoninna

och vilar inte förrän de har ätit upp sitt byte

och druckit de slagnas blod.”

25Då sa Balak till Bileam: ”Om du inte tänker förbanna dem, kunde du väl åtminstone låta bli att välsigna dem!” 26Men Bileam svarade Balak: ”Sade jag inte till dig att jag måste göra allt som Herren befaller?”

Bileam välsignar Israel för tredje gången

27Då sa Balak till Bileam: ”Kom! Jag ska ta dig med till en annan plats. Kanske vill Gud låta dig förbanna dem åt mig därifrån.”

28Han tog Bileam med sig till berget Pegor med utsikt över Jeshimon 29och än en gång bad Bileam kungen att bygga sju altaren och att göra i ordning sju unga tjurar och sju baggar till offer.

30Balak gjorde som Bileam sa och offrade en ung tjur och en bagge på varje altare.