1Efraim jagar efter vind,
strävar efter östanvind dagen lång
och ökar lögn och våld.
De sluter förbund med Assyrien
och sänder olja till Egypten.
2Men Herren ska gå till rätta med Juda,
straffa Jakob för hans levnadssätt
och vedergälla honom för vad han gjort.
3I moderlivet grep han tag i sin brors häl,[a]
och som vuxen man kämpade han med Gud.
4Han kämpade med ängeln och vann seger.
Han grät och bad honom om nåd.
I Betel mötte han Gud,
där talade han med honom[b].
5Herren, härskarornas Gud,
Herren är hans namn.
6Men du måste återvända till din Gud,
bevara nåd och rätt
och alltid hoppas på din Gud.
7Köpmannen[c] väger upp sina varor med falska vikter
och älskar orätt vinning.
8Efraim skryter:
”Jag är så rik, jag har skaffat mig en förmögenhet!
I all min rikedom kan man inte finna
någon orätt eller synd hos mig.”
9”Jag är Herren, din Gud,
alltsedan Egypten.
Jag ska låta dig bo i tält igen,
som vid högtiderna.
10Jag talade till profeterna,
jag gav dem många syner
och talade genom dem i liknelser.”
11Är Gilead fullt av orätt?
De ska bli till intet.
Offrar de tjurar i Gilgal?
Deras altaren ska bli som stenrösen
på en plöjd åker.[d]
12Jakob flydde till Arams land,
Israel tjänade som slav för en kvinnas skull,
för en kvinnas skull vaktade han får.
13Genom en profet förde Herren ut sitt folk ur Egypten,
genom en profet tog han hand om dem.
14Men Efraim har provocerat fram bitter vrede från Herren,
som nu ska lägga på honom hans blodskuld
och låta hans smädelser drabba honom själv.
Footnotes
- 12:3 Eller …bedrog han sin bror (gripa tag i någons häl var ett uttryck för bedrägeri/svek).
- 12:4 Enligt den masoretiska texten med oss. Här följer översättningen Septuaginta.
- 12:7 Grundtextens ord Kanaan kan också lämnas oöversatt och tolkas som ett namn som symboliserade det hedniska som israeliterna tagit över; kanaanéerna var dock kända för sin handel. Ordet kan ha använts i dubbel betydelse här.
- 12:11 Grundtextens innebörd är osäker.