Proverbs 23

1När du sitter till bords med en mäktig man,

tänk då på vem du har framför dig.

2Sätt kniven på din strupe

om du vill frossa.

3Längta inte efter hans delikatesser,

för de kan vara bedräglig mat.

4Slit inte ut dig för att bli rik.

Var förståndig och avstå.

5När du blickar[a] efter rikedomen är den redan borta,

den gör sig vingar och flyger som en örn mot himlen.

6Ät inte den ondsintes[b] mat.

Längta inte efter hans läckerheter.

7Han tänker bara på sina kostnader;

han säger till dig: ”Ät och drick!”

men menar det inte.

8Det lilla du ätit får du spy upp,

och dina vackra ord är bortkastade.

9Tala inte till en dåre.

Han föraktar dina kloka ord.

10Flytta inte en uråldrig gränssten,

och gör inte intrång på de faderlösas mark.

11Deras försvarare är stark,

och han kommer själv att ta sig an deras sak mot dig.

12Ta till dig kritik,

och lyssna till kunskapens ord.

13Undanhåll inte den unge fostran,

för om du tuktar honom med ris slipper han dö.

14Straffa honom med ris

och rädda honom från dödsriket.

15Min son, om du blir vis

gläder jag mig.

16Det blir min innerliga glädje

om du talar det som är rätt.

17Var inte avundsjuk på syndare,

utan sträva hela tiden efter att frukta Herren.

18Då har du verkligen en framtid,

och ditt hopp kommer inte att svikas.

19Lyssna, min son, var vis

och håll dina tankar på rätt väg.

20Håll dig borta från dem

som super och frossar på kött,

21för drinkare och frossare blir utfattiga,

och dåsigheten klär dem i trasor.

22Lyssna till din far som gett dig livet,

och förakta inte din mor när hon blir gammal.

23Ta till dig sanningen och sälj den inte,

förvärva vishet, vägledning och insikt.

24Den rättfärdiges far får fröjdas,

en vis son blir till stor glädje för honom.

25Låt din far och mor glädjas,

låt henne som fött dig få jubla.

26Min son, lita på mig

och ta mig som förebild.

27Den prostituerade är en djup grop

och den främmande kvinnan en trång brunn.

28Som en bandit ligger hon på lur,

och männen som är otrogna blir bara fler och fler.

29Vem har bedrövelse och sorg?

Vem grälar och slåss?

Vem har sår utan orsak?

Vem har blodsprängda ögon?

30Den som blir kvar vid vinbägaren

och tar sig den ena drinken efter den andra av det kryddade vinet.

31Stirra inte på det röda vinet som glittrar i bägaren,

för det rinner ner så lätt.

32Till slut biter det som en giftorm,

stinger som en huggorm.[c]

33Du ser underliga syner,

och du tänker perversa tankar.

34Du är som om du låg mitt ute på havet,

eller satt uppe i den svajande masten[d].

35”Någon måste ha slagit mig, men jag kände ingen smärta,

någon måste ha gett mig stryk, men det märkte jag inte.

När ska jag vakna upp ur mitt rus,

så att jag kan ta mig en sup till?”

Footnotes

  1. 23:5 Grundtextens satskonstruktion är något svårförståelig.
  2. 23:6 Ordagrant: den som har ett ont öga.
  3. 23:32 Grundtextens exakta innebörd är osäker.
  4. 23:34 den svajande masten – grundtextens innebörd är osäker.