Revelation 14

Lammet och de 144 000

1Sedan såg jag Lammet stå på Sions berg^[a], och tillsammans med Lammet de 144 000^[b], som hade Lammets namn och hans Faders namn skrivna på sina pannor. 2Jag fick höra en röst från himlen, som lät som dånet av stora vattenmassor och som mullret av åska, eller som en hel orkester av harpor.

3De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra levande varelserna och de tjugofyra himmelska ledarna. Ingen kunde lära sig den sången, utom de 144 000 som hade blivit friköpta från jorden. 4Det är de som inte har orenat sig med kvinnor utan är rena som jungfrur.^[c] De följer Lammet vart det än går, för de har blivit friköpta från jordens alla människor som en första skörd åt Gud och Lammet. 5Man har aldrig funnit någon lögn i deras mun, de är fläckfria.

De tre änglarna

6Efter det fick jag se en annan ängel, som flög mitt över himlen. Han hade ett evigt evangelium^[d] att förkunna för dem som bor på jorden, för alla länder och stammar och språk och folk. 7Han sa med hög röst: ”Frukta Gud och ge honom äran, för stunden har kommit då han ska döma. Tillbe honom som skapade himlen och jorden och havet och vattenkällorna.”

8En andra ängel följde efter honom och sa: ”Det stora Babylon har fallit, det har fallit, det som drog med sig alla folk i drickandet av sin otukts vredesvin.”^[e]

9Sedan följde en tredje ängel som sa med hög röst: ”Den som tillber odjuret^[f] och dess bild och tar dess märke på pannan eller på handen 10måste också dricka av Guds vredes vin, som outspätt har hällts upp i Guds vredes bägare. Och han ska plågas med eld och svavel inför de heliga änglarna och Lammet. ^[g]11Röken från deras plågor ska stiga upp i all evighet, och de ska inte få någon lindring vare sig dag eller natt, alla dessa som tillber odjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn^[h]. 12Här behövs uthållighet hos de heliga, hos dem som håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.”

13Jag hörde en röst från himlen som sa: ”Skriv: lyckliga är de döda som från och med nu dör i Herren.” ”Ja”, säger Anden, ”de ska få vila från sitt arbete, för deras gärningar följer dem.”

Skördetid på jorden

14Sedan fick jag se ett vitt moln, och på det satt någon som liknade en Människoson^[i]. Han hade en krans av guld på sitt huvud och en vass lie i sin hand.

15En ängel kom nu ut från templet och ropade med hög röst till honom som satt på molnet: ”Det är dags att skörda! Låt din lie svepa över jorden, för skörden är mogen.” 16Han som satt på molnet svepte då med sin lie över jorden, och skörden på jorden samlades in. 17Ännu en ängel kom ut från templet i himlen, och han hade också en vass lie.

18Sedan kom en ängel ut från altaret, och han hade makt över elden. Han ropade med hög röst till ängeln som hade den vassa lien: ”Ta din lie och skär av druvklasarna från jordens vinstock, för vindruvorna är mogna.” 19Då svepte ängeln med sin lie över jorden och skar av druvklasarna och kastade druvorna i Guds vredes stora vinpress. 20Druvorna trampades sedan i vinpressen utanför staden.^[j] Blod flöt därifrån så att den skulle nå upp till betslet på en häst, bort mot en 1 600 stadier^[k] lång sträcka.