Odjuret från havet
1Jag såg nu ett odjur stiga upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och på sina horn tio kronor och på sina huvuden hädiska namn. 2Odjuret jag såg var som en leopard, men hade en björns fötter och ett lejons gap.[a] Och draken gav det sin kraft och sin tron och stor makt.
3Ett av odjurets huvuden såg ut att vara svårt skadat, men det dödliga såret hade läkts. Hela världen greps av beundran för odjuret och följde det. 4De tillbad draken för att han hade gett odjuret en sådan makt, och de tillbad odjuret och sa: ”Vem är som odjuret? Vem kan strida mot det?”
5Sedan fick det en mun som skröt och hånade, och det fick makt att hålla på i fyrtiotvå månader[b]. 6Det öppnade sitt gap för att häda Gud, hans boning och alla som bor i himlen. 7Det tilläts också att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och länder och språk och folk. 8Alla jordens invånare ska tillbe odjuret, alla som inte har sina namn skrivna i livets bok[c] som tillhör Lammet som var slaktat sedan världens skapelse.
9Den som har öron ska höra.
10Den som måste bort i fångenskap,
han går i fångenskap,
och den som måste dödas med svärd
ska dödas med svärd.
Här krävs det uthållighet och tro av de heliga.
Odjuret från jorden
11Sedan såg jag ett annat odjur, som kom upp ur jorden. Det hade två horn som liknade ett lamms horn, och det talade som en drake. 12Det utövar det första odjurets makt inför det. Det får jordens invånare att tillbe det första odjuret som hade det dödliga sår som läkts. 13Det utför stora tecken, det kan till och med få eld att falla ner på jorden från himlen medan människorna ser på. 14Genom alla dessa tecken som det gör på det första odjurets uppdrag bedrar det jordens invånare. Det säger till dem att göra en bild åt odjuret som hade fått ett svärdshugg men blivit levande igen. 15Det får också makt att ge livsande åt odjurets bild, så att bilden till och med kan tala och ge order om att den som inte tillber bilden ska dödas.
16Det får alla – både små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta ett märke på högra handen eller på pannan, 17så att ingen kan köpa eller sälja något om man inte har odjurets märke, dess namn eller dess namns tal.
18Här krävs vishet. Den som har förstånd kan räkna ut odjurets tal, för det är en människas tal, och talet är 666[d].