Genesis 26

Isak och kung Avimelek

1Det kom en svår hungersnöd över landet, så som det hade gjort under Abrahams tid, och Isak flyttade därför till Gerar, till Avimelek, filistéernas kung.^[a]

2Herren visade sig där för honom och sa till honom: ”Far inte till Egypten, utan stanna i det land jag säger till dig! 3Stanna nu här i detta land. Då ska jag vara med dig och välsigna dig, och jag ska ge alla dessa länder till dig och till dina ättlingar, precis som jag med ed lovade din far Abraham. 4Jag ska göra dina ättlingar lika många som stjärnorna på himlen. Jag ska ge dem alla dessa länder. Genom din avkomma^[b] ska alla jordens folk bli välsignade, 5eftersom Abraham lydde mig och följde mina föreskrifter, befallningar, bud och lagar.”

6Isak stannade i Gerar. 7När männen i staden frågade honom om hans hustru, svarade han: ”Hon är min syster.” Han vågade inte säga att hon var hans hustru, för han var rädd att de skulle döda honom för Rebeckas skull, för hon var mycket vacker.

8Men efter att han redan varit där en tid, fick Avimelek, filistéernas kung, av en händelse se genom fönstret att Isak kelade med Rebecka. 9Då ropade Avimelek på Isak och sa: ”Hon är ju din hustru! Varför sa du då att hon var din syster?” ”Därför att jag var rädd att jag skulle bli dödad för hennes skull”, svarade Isak. 10”Hur kunde du behandla oss på det sättet?” sa Avimelek. ”Någon kunde ju ha legat med henne, och då skulle du ha dragit skuld över oss.” 11Sedan utfärdade Avimelek en offentlig varning: ”Den som skadar denne man eller hans hustru kommer att dö.”

Isak vägrar att strida för sin rätt

12Det året blev Isaks skördar enorma, hundra gånger den säd han sått, för Herren välsignade honom. 13Han blev snart en rik man med alltmer växande rikedomar, tills han var mycket rik. 14Han hade hjordar av får och getter, boskapshjordar och många tjänare. Men filistéerna blev avundsjuka på honom, 15och de fyllde igen hans brunnar med jord, alla de brunnar som hans far Abraham hade grävt.

16Till slut sa Avimelek till Isak: ”Gå någon annanstans! Du har blivit alltför mäktig för oss.” 17Då flyttade Isak ner till Gerardalen och bodde där i stället. 18Än en gång grävde Isak upp de brunnar som hade tillhört hans far Abraham, och som filistéerna hade fyllt igen efter hans fars död, och han gav dem samma namn som hans far en gång hade gett dem. 19Hans herdar grävde också en ny brunn i Gerardalen och fann en underjordisk källa.

20Då kom herdarna på orten och grälade med Isaks herdar: ”Det är vårt vatten!” Därför kallade de brunnen för Esek^[c]. 21Isaks män grävde då en annan brunn, men det blev strid om den också. Därför kallades den för Sitna^[d]. 22När han då bröt upp därifrån och grävde ytterligare en brunn, blev det inget mer bråk om den. Därför kallade de brunnen för Rechovot^[e]. De sa nämligen: ”Nu till sist har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss här i landet.”

23Därefter gick Isak till Beer Sheva, 24och sedan visade sig Herren för honom på natten. ”Jag är din far Abrahams Gud”, sa han. ”Var inte rädd, för jag är med dig och ska välsigna dig. Jag ska ge dig många ättlingar för min tjänare Abrahams skull.” 25Då byggde Isak ett altare och åkallade Herren. Han bosatte sig där och hans tjänare grävde en brunn.

26Sedan fick Isak besök från Gerar: Avimelek kom dit tillsammans med sin rådgivare Achussat och Pikol, befälhavaren över kungens här. 27”Varför har ni kommit hit?” frågade Isak dem. ”Ni var ju fientliga mot mig och körde ut mig ur landet.” 28De sa: ”Vi har tydligt sett att Herren är med dig. Låt oss svära en ed och sluta ett förbund med varandra. 29Lova att du inte kommer att skada oss, på samma sätt som vi inte har skadat dig. Faktum är att vi bara har handlat väl emot dig och sänt dig bort i frid. Och nu har Herren välsignat dig.”

30Då lagade Isak till en festmåltid åt dem, och de åt och drack. 31Så snart de steg upp på morgonen, svor de varandra en ed, och sedan skickade Isak hem dem i fred igen.

32Samma dag kom Isaks tjänare och berättade om brunnen de hade grävt: ”Vi har hittat vatten”, sa de. 33Därför kallade han brunnen för Shiva^[f]. Staden har sedan dess hetat Beer Sheva.

34Vid 40 års ålder gifte sig Esau med en flicka som hette Judit, dotter till hettiten Beeri. Han gifte sig också med Basemat, hettiten Elons dotter. 35De gjorde livet bittert för Isak och Rebecka.