Mannen med mätsnöret
1När jag lyfte blicken fick jag se en man som hade ett mätsnöre i handen. 2”Vart är du på väg?” frågade jag honom.
Han svarade: ”Till Jerusalem, för att mäta dess bredd och längd.”
3Då gick ängeln som talade med mig iväg, och en annan ängel kom emot honom 4och sa: ”Skynda dig och säg till den unge mannen där: ’Jerusalem ska bli en stad utan murar, på grund av det stora antalet människor och djur där. 5Jag själv, säger Herren, ska vara en eldsmur omkring staden, och jag ska vara dess härlighet därinne.’
Herrens kallelse
6Kom, kom! Fly från landet i norr, säger Herren, för jag har skingrat er i alla väderstreck, säger Herren.
7Kom, Sion! Fly, du som bor hos dotter Babylon!” 8För så säger härskarornas Herre: ”Efter sin härlighet har han sänt mig[a] om folken som plundrat er: –Den som rör vid er rör vid min[b] ögonsten–. 9Ja, jag ska lyfta min hand mot dem, och de ska bli ett byte för sina slavar. Då ska ni inse att härskarornas Herre har sänt mig.
10Ropa och var glad, dotter Sion! Jag kommer för att bo hos dig, säger Herren. 11Vid den tiden ska många folk sluta sig till Herren och bli mitt folk. Jag ska bo hos dig. Då ska du inse att härskarornas Herre har sänt mig till dig. 12Herren ska ärva Juda som sin del av den heliga marken och än en gång utvälja Jerusalem. 13Var stilla inför Herren, hela mänskligheten, för han har rest sig från sin heliga boning.”