Herrens omsorg om sitt folk
1Be Herren om regn vid tiden för vårregnet.
Herren har gjort stormmolnen,
han ger regnskurar
och låter ge marken gröda åt alla.
2Men husgudarna talar svek,
spåmännen ser lögnaktiga syner,
berättar falska drömmar
och ger tom tröst.
Därför vandrar folket omkring, förtryckta,
för de har ingen herde.
3”Min vrede brinner mot herdarna,
och ledarna[a] ska jag straffa.
Härskarornas Herre tar sig an
sin hjord, Juda folk,
och gör den till en stolt stridshäst åt sig.
4Från Juda ska hörnstenen komma,
därifrån ska tältpluggen komma,
därifrån bågen till striden,
och därifrån ska alla härskare komma.
5De ska bli som hjältar
som i striden trampar i smutsen på gatan.
De ska strida, för Herren är med dem,
och ryttarna med sina hästar ska komma på skam.
6Jag ska ge styrka åt Juda folk,
och Josefs folk ska jag rädda.
Jag ska låta dem återvända,
eftersom jag förbarmar mig över dem.
Det ska bli som om jag
aldrig hade förkastat dem,
för jag, Herren, deras Gud,
ska bönhöra dem.
7Efraims folk ska bli som hjältar.
De ska glädja sig som av vin.
Deras barn ska se det och vara glada.
De ska jubla i Herren.
8Jag ska vissla på dem
och samla dem,
för jag har friköpt dem.
De ska bli lika talrika som i gångna tider.
9Fastän jag skingrar dem bland folken
ska de ändå komma ihåg mig i fjärran länder.
De och deras barn ska få
leva och återvända.
10Jag ska föra dem tillbaka från Egypten
och samla dem från Assyrien.
Jag ska föra dem till Gilead och Libanon,
och där ska inte finnas utrymme nog för dem.
11De[b] ska gå genom nödens hav,
och havets vågor ska hållas tillbaka.
Alla Nilens djup ska torka ut,
Assyriens stolthet ska brytas ner
och Egypten förlora sin spira.
12Jag ska göra dem starka i Herren,
och i hans namn ska de vandra,[c]
säger Herren.”