Lamentations 5

Femte sången: folkets bön

1Herre, kom ihåg allt som drabbat oss!

Se vår förnedring!

2Vår egendom har beslagtagits av främlingar,

våra hus ägs nu av utlänningar.

3Vi har blivit faderlösa barn,

våra mödrar är som änkor.

4Vi måste betala för vattnet vi dricker,

och vår ved får vi köpa.

5Våra förföljare är alldeles inpå oss,

vi är uttröttade men får ingen vila.

6Vi har gett oss under Egypten och Assyrien

för att få bröd att mätta oss med.

7Våra förfäder syndade och finns inte mer,

vi får bära deras skuld.

8Slavar härskar över oss,

och det finns ingen som befriar oss ur deras hand.

9Med risk för livet hämtar vi vårt bröd,

för svärdet härjar i öknen.

10Vår hud glöder som en ugn,

vi är febriga av hunger.

11De har kränkt kvinnorna i Sion

och flickorna i städerna i Juda.

12Furstarna har de hängt,

och de äldste visas ingen respekt.

13Unga män sliter vid kvarnstenarna,^[a]

pojkar dignar under bördor av ved.

14De gamla samlas inte längre i stadsporten,

och de ungas musik har upphört.

15Glädjen är borta ur våra hjärtan,

vår dans har vänts till sorg.

16Kronan har fallit från vårt huvud.

Ve oss som syndade så!

17Därför är vårt hjärta så tungt,

därför har våra ögon blivit skumma.

18Sions berg ligger öde,

schakaler strövar omkring där.

19Men du, Herre, regerar för evigt,

din tron består från generation till generation.

20Varför har du glömt oss för alltid,

övergett oss för resten av livet?

21För oss åter till dig, Herre, så att vi får återvända!

Låt allting bli återställt som det var förut,

22om du inte helt har förkastat oss

och är så vred på oss.