Den kommande domen och räddning för Juda
1I de dagarna, vid den tiden,
när jag återupprättar Juda och Jerusalem,
2ska jag samla alla folk
och föra dem till Joshafats[a] dal.
Där ska jag döma dem
för mitt folks, min arvedel Israels skull,
som de har skingrat bland folken.
De har delat mitt land
3och kastat lott om mitt folk.
Unga pojkar har getts som betalning till prostituerade
och flickor sålts mot vin till deras dryckeslag.
4Tyros och Sidon, och ni, filistéernas alla regioner, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas mig något? Om ni vill vedergälla mig något ska jag snabbt låta det komma tillbaka över era egna huvuden. 5Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era tempel. 6Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, för att föra dem långt bort från deras eget land.
7Men jag ska få dem att bryta upp från de platser som ni sålt dem till, och det ni har gjort ska jag låta komma tillbaka över era egna huvuden. 8Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabéerna[b], ett folk långt borta.” Herren har talat.
9Ropa ut detta bland folken:
Gör er beredda på krig!
Kom med krigarna!
Mobilisera soldaterna
och gå till anfall!
10Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut!
Låt den svage säga: ”Jag är stark.”
11Skynda er, kom, alla nationer runt omkring,
och samlas där!
Herre, sänd dina hjältar dit ner!
12”Låt folken resa sig
och dra ut till Joshafats dal,
för där ska jag sitta till doms
över alla folken runt omkring.
13Låt lien gå, för skörden är mogen.
Kom och trampa, för vinpressen är full
och presskaren flödar över.
Så stor är deras ondska!”
14Skaror och åter skaror
i Domens dal!
För Herrens dag är nära
i Domens dal.
15Solen och månen förmörkas
och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
16Herren ryter från Sion
och låter sin röst höras från Jerusalem.
Både himmel och jord bävar,
men för sitt folk är Herren en tillflykt,
en fästning för israeliterna.
Välsignelser till Guds folk
17”Då ska ni inse att jag är Herren, er Gud,
som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem ska vara heligt
och aldrig mer invaderas av främlingar.
18Den dagen ska druvjuice droppa från bergen
och mjölk rinna från höjderna.
I alla bäckarna i Juda ska det strömma vatten,
en källa ska springa fram från Herrens hus
och vattna Akaciedalen.
19Men Egypten ska läggas öde
och Edom bli en öde öken,
därför att de våldfört sig på Judas folk
och spillt oskyldigt blod i deras land.
20Men Juda ska vara bebott i evighet
och Jerusalem från generation till generation.
21Då ska jag utplåna deras blodskuld
som jag ännu inte utplånat.”[c]
Herren bor på Sion.