Joel 2

1Stöt i horn på Sion!

Slå larm på mitt heliga berg,

så att alla som bor i landet darrar!

För Herrens dag kommer

och är nära,

2en dag med mörker och moln,

en dag så dunkel och svart.

Likt gryningen som breder ut sig över bergen

kommer ett stort och mäktigt folk.

Dess like har aldrig tidigare funnits

och kommer aldrig att finnas

bland kommande generationer.

3Framför dem går en förtärande eld,

bakom dem en brännande låga.

Framför dem ligger landet som Edens trädgård,

men bakom dem är öde öken.

Ingenting undkommer.

4De ser ut som hästar,

de drar fram som stridshästar.

5Med ett skrammel som av stridsvagnar

drar de fram över bergstopparna,

som en eld som dånar i strå,

som en mäktig armé på väg till strid.

6Folk grips av ångest inför dem,

allas ansikten bleknar.

7Som hjältar drar de fram,

som krigare tar de sig uppför muren.

Var och en marscherar rakt fram

och bryter sig aldrig ur ledet.

8Ingen tränger en annan.

Var och en går sin väg rakt fram.

De tar sig genom vapnen

utan att någon kan hindra dem.^[a]

9De rusar in i staden,

springer uppför muren,

klättrar in i husen

och tar sig in genom fönstren som tjuvar.

10Jorden darrar inför dem

och himlen bävar.

Solen och månen förmörkas

och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.

11Herren låter sin röst höras

framför sin här.

Mycket stor är hans armé,

och stark är den som följer hans order.

Herrens dag är stor

och mycket fruktansvärd.

Vem kan uthärda den?

Vänd om till Herren

12Nu säger Herren:

”Vänd om till mig helhjärtat,

under fasta, gråt och klagan.”

13Riv sönder era hjärtan,

inte era kläder,

vänd tillbaka till Herren, er Gud,

för han är nådig och barmhärtig,

sen till vrede och rik på nåd,

och han ångrar det onda.

14Vem vet? Kanske vänder han om,

ångrar sig och lämnar efter sig en välsignelse,

till mat- och dryckesoffer åt Herren, er Gud.

15Stöt i horn på Sion!

Utlys en helig fasta

och kalla samman en högtidssamling!

16Samla folket,

helga församlingen,

kalla samman de gamla,

samla barnen

och de diande småbarnen.

Låt brudgummen komma ut ur sitt rum

och bruden ut ur sin kammare.

17Mellan förhuset och altaret

ska prästerna, Herrens tjänare, gråta

och säga:

”Herre, skona ditt folk!

Låt inte din arvedel hånas

och bli till en visa bland folken.

Varför skulle man bland folken få säga:

’Var finns deras Gud?’ ”

Räddning på Herrens dag

(2:18—3:21)

18Då greps Herren av svartsjuka för sitt land

och förbarmade sig över sitt folk.

19Herren svarade sitt folk:

”Jag ska ge er säd, vin och olja

så att ni blir mätta.

Jag ska aldrig mer

låta er vanäras av andra folk.

20Jag ska driva fienden från norr

långt bort från dig,

förjaga honom till ett förtorkat, öde land,

hans förtrupp mot havet i öster

och hans eftertrupp mot havet i väster.

Där ska stanken från honom stiga,

en förruttnelsens lukt från honom gå upp.”

För han har gjort stora ting.^[b]

21Frukta inte, land.

Gläd dig och jubla,

för Herren har gjort stora ting.

22Frukta inte, ni markens djur,

för de öppna betesmarkerna grönskar på nytt.

Träden bär sin frukt,

fikonträdet och vinstocken

ger rika skördar.

23Gläd er, ni som bor på Sion,

jubla i Herren, er Gud!

Han ger er höstregn i rättfärdighet.

Han sänder skurar till er,

både höstregn och vårregn som förr.

24Tröskplatserna ska fyllas av säd,

och pressarna ska flöda över av vin och olja.

25”Jag ska gottgöra er de årsskördar som gräshopporna^[c], gräsbitarna,

gräsätarna och gräsgnagarna åt upp,

min stora här som jag sände mot er.

26Ni ska få äta så att ni blir mätta,

och ni ska prisa Herren, er Gud,

som har utfört dessa under för er skull.

Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.

27Då ska ni inse

att jag är mitt i Israel

och att jag är Herren, er Gud, och ingen annan.

Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.

Herrens dag

28Därefter ska jag utgjuta min Ande

över alla människor.

Era söner och döttrar ska profetera,

era gamla män ska ha drömmar,

och era unga män se syner.

29Också över tjänare och tjänarinnor

ska jag på den tiden utgjuta min Ande.

30Jag ska låta tecken visa sig

på himlen och på jorden:

blod, eld och rökpelare.

31Solen ska vändas i mörker

och månen i blod,

innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer.

32Men var och en som åkallar Herrens namn

ska bli räddad.

För på Sions berg och i Jerusalem

ska finnas en räddad skara,

som Herren har sagt,

bland de överlevande

som Herren kallar.