Hebrews 12

Var uthålliga

1När vi nu har en sådan sky av vittnen runt omkring, låt oss kasta av allt som hindrar, all synd som vill gripa tag i oss, och med uthållighet springa mot målet. 2Låt oss fästa blicken på Jesus, som är upphovet till vår tro och som också fullkomnar den. Han såg fram emot den glädje som väntade honom, uthärdade korset utan att bry sig om dess skam och sitter nu på den högra sidan om Guds tron. ^[a]3Tänk på honom som själv fick stå ut med så mycket fiendskap från syndiga människor. Då ska ni inte tröttna och ge upp.

Gud fostrar sina barn

4Ännu har ni ju inte låtit ert blod flöda i kampen mot synden. 5Ni har glömt den uppmaning som getts er som söner:

”Min son, förakta inte Herrens fostran.

Tappa inte modet, när han tillrättavisar dig.

6Herren fostrar var och en som han älskar,

han tuktar varje son som han har kär.”^[b]

7Håll ut i lidandet som ni får gå igenom. Det är för er fostran. Gud behandlar er som sina söner. Var finns den son som inte tuktas av sin far? 8Om ni inte blir uppfostrade, som alla andra, då är ni inga äkta barn, inga riktiga söner.

9Våra biologiska fäder uppfostrade oss, och vi respekterade dem. Har vi då inte ännu större anledning att underordna oss andarnas Fader, så att vi får leva? 10Våra fäder fostrade oss under några korta år, och de gjorde så gott de kunde. Men han fostrar oss för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet. 11All fostran känns mer smärtsam än glädjande för stunden. Men för den som övas genom den resulterar den till slut i frid och rättfärdighet. 12Styrk därför era kraftlösa händer och svaga knän. 13Gör er vandringsstig rak för era fötter, så att ingen behöver få sin vacklande fot ur led, utan blir helad igen.^[c]

Varning för att avvisa Gud

14Sträva efter att leva i frid med alla människor och efter helgelse, för utan den får ingen se Herren. 15Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen rot av bitterhet får börja växa och vålla skada och förstöra livet för många. 16Se till att ingen av er lever i sexuell omoral eller gudlöshet, som Esau, som sålde sin arvsrätt för ett enda mål mat. 17Som ni vet ville han sedan ändå få ut sitt arv, välsignelsen, men blev avvisad, för då var det för sent att ångra sig, trots att han bönade och bad under tårar.^[d]

18Ni har inte kommit till ett berg som man kan röra vid, ett berg täckt av eld, svarta moln, mörker och våldsamt oväder, 19till trumpetstötar och en röst som talade så att de som hörde bad om att inte behöva höra mer. 20För de stod inte ut med att höra befallningen: ”Till och med det djur som rör vid berget ska stenas.” ^[e]21Synen var så fruktansvärd att Mose sa: ”Jag darrar av skräck.”^[f]

22Nej, ni har kommit till Sions berg^[g], den levande Gudens stad, till det himmelska Jerusalem. Ni står inför tusentals änglar, 23en festförsamling av de förstfödda, vilkas namn är skrivna i himlen.^[h] Ni har kommit till Gud, allas domare, och till de rättfärdigas andar som fullkomnats. 24Ni har kommit till Jesus själv, han som blev medlare i ett nytt förbund, och till det renande blod som talar bättre än Abels.^[i]

25Se därför till att ni inte avvisar honom som talar. Om de inte kunde komma undan, som avvisade honom när han varnade dem här på jorden, hur skulle då vi kunna det om vi avvisar honom som varnar oss från himlen? 26Den gången fick hans röst jorden att skaka, men nu har han lovat: ”En sista gång ska jag skaka inte bara jorden, utan också himlen.” ^[j]27”En sista gång” betyder att allt skapat som vacklar ska försvinna, men det som inte vacklar ska bestå.

28Vi får ett rike som aldrig ska skaka. Låt oss därför vara tacksamma och tjäna Gud så som han vill, med vördnad och fruktan, 29för vår Gud är en förtärande eld.^[k]