Jesus Kristus offrade sig en gång för alla
1Lagen ger bara en skugga om allt det goda som skulle komma, inte om tingens verkliga väsen. Därför kan den aldrig genom de offer som år efter år ständigt bärs fram göra dem som träder fram fullkomliga. 2I så fall skulle man ju ha slutat att offra, eftersom de som offrar en gång för alla skulle ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. 3Men nu fortsätter i stället dessa offer att år efter år påminna om synderna. 4Blod från tjurar och getter kan ju aldrig ta bort synder.
5Därför säger Kristus, när han kommer till världen:
”Offer och gåvor önskade du inte.
Men en kropp har du berett åt mig.
6Brännoffer och syndoffer gladde dig inte.
7Då sa jag:
’Se, här är jag.
I bokrullen står det skrivet om mig.
Jag vill göra din vilja, Gud.’ ”[a]
8För det första säger han: ”Offer och gåvor och brännoffer och syndoffer önskade du inte, och de gladde dig inte”, fastän lagen förutsätter att de bärs fram. 9Sedan säger han: ”Se, jag har kommit för att göra din vilja.” Så upphäver han det första och fastställer det andra. 10Genom Guds vilja har vi helgats i och med att Kristus kropp offrades en gång för alla.
11Varje präst tjänstgör dag efter dag och bär fram samma offer som aldrig kan ta bort några synder. 12Men Jesus bar fram ett enda offer för synden för alla tider och har sedan satt sig ner på Guds högra sida, 13och där väntar han nu på att hans fiender ska läggas som en pall under hans fötter. [b]14Genom ett enda offer har han ju för all framtid fullkomnat dem som blir heliga.
15Den heliga Anden vittnar också om detta för oss. Han säger först:
16”Detta är det förbund jag ska ingå med dem
efter de där dagarna, säger Herren:
Jag ska lägga mina lagar i deras hjärtan
och skriva dem i deras sinne.”
17Sedan tillägger han:
”Jag ska aldrig mer komma ihåg
deras synder och överträdelser.”[c]
18Så när synderna nu har blivit förlåtna, behövs det ju inga fler offer.
Varning för att överge tron på Jesus
19Tack vare Jesus blod kan vi nu, syskon, frimodigt gå in i helgedomen [d]20på den nya, levande väg som öppnats för oss genom förhänget, hans kropp.[e]
21Så när vi nu har en stor överstepräst över Guds folk, 22låt oss då gå fram med uppriktigt hjärta, i trons fulla övertygelse, med hjärtat renat från ett ont samvete och kroppen tvättad i rent vatten[f]. 23Låt oss stadigt hålla fast vid hoppet vi bekänner oss till, för han som gett oss löftena är trofast. 24Låt oss också ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. 25Låt oss inte överge våra samlingar, så som vissa brukar göra. Låt oss i stället uppmuntra varandra, särskilt som ni ser att dagen närmar sig.
26Om vi med vett och vilja fortsätter att synda efter att vi har lärt känna sanningen, då finns det inte längre något offer för synderna. 27Nej, då väntar en fruktansvärd dom och en förtärande eld som ska utplåna Guds fiender. 28Redan den som vägrade att lyda Moses lag blev skoningslöst dödad, om två eller tre vittnen kunde bevisa hans skuld. 29Hur mycket värre ska då inte straffet bli för den som trampar på Guds Son, vanhelgar förbundsblodet som han helgades i, och smädar nådens Ande? 30Vi känner ju honom som har sagt: ”Hämnden är min, och jag ska straffa dem”, och: ”Herren ska skaffa rätt åt sitt folk.” [g]31Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.
32Tänk tillbaka på hur det var under den första tiden, när ni just hade blivit upplysta. Då höll ni ut under stora och svåra lidanden. 33Ni blev hånade, misshandlade och förlöjligade inför människor, och ni ställde också solidariskt upp för andra som blev utsatta för samma sak. 34Ni led med dem som kastades i fängelse, och när man tog era ägodelar var ni ändå glada, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består.
35Fortsätt att vara lika frimodiga. Det ger en stor belöning. 36Det krävs uthållighet av er för att ni ska kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat.
37”Om en kort tid kommer han som ska komma.
Han ska inte dröja.
38Men min rättfärdige ska leva genom tro.
Om han däremot drar sig undan
är han till ingen glädje för mig mer.”[h]
39Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade. Nej, vi tillhör dem som tror och räddar sitt liv.