Habackuks bön
1En bön av profeten Habackuk, en klagosång.[a]
2Herre, jag har hört budskapet om dig
och dina gärningar, och jag är förskräckt.
Herre, förnya dina gärningar i denna tid,
ge dem till känna i denna tid.
Glöm inte bort din barmhärtighet i din vrede!
3Gud kommer från Teman,
den Helige från berget Paran. Séla[b]
Hans majestät täcker himlen,
och jorden fylls av hans lov.
4Hans glans är som ljuset,
strålar går ut ur hans hand,
och där är hans styrka dold.
5Pest går framför honom,
farsot följer i hans spår.
6Han står där,
och jorden skälver,
inför hans blick darrar folken.
De urgamla bergen rämnar,
de eviga höjderna faller samman.
Hans vägar är eviga.
7Jag ser olyckan drabba Kushans tält
och Midjans boningar bävar.
8Är Herren förbittrad på floderna?
Riktas din vrede mot floderna?
Rasar du mot havet,
när du drar fram med dina hästar
och dina segervagnar?
9Avhöljd, ja, avhöljd är din båge,
och dina ord som pilar, med svuren ed.[c]Séla
Du får jorden att klyvas av floder.
10Bergen ser dig och bävar,
störtregn forsar ner från molnen,
havsdjupet dånar
och kastar upp sina vågor.
11Solen och månen står stilla i sina boningar,
vid skenet av dina flygande pilar,
vid glansen av ditt blixtrande spjut.
12Du går fram över jorden i ilska
och trampar ner folken i vrede.
13Du drar ut för att rädda ditt folk,
för att rädda din smorde.
Du krossar taket på den gudlöses hus
och blottar det nerifrån och ända upp.[d]Séla
14Med hans egna spjut
genomborrar du hans krigares huvuden
när de stormar fram för att skingra oss
och i skadeglädje sluka den betryckte[e]
som gömmer sig.
15Du far fram på dina hästar över havet,
och de väldiga vattnen brusar.
16Jag hör det och bävar i mitt innersta,
vid dånet darrar mina läppar,
benen i min kropp löses upp,
och jag går med vacklande steg.
Jag väntar stilla på olyckans dag,
som ska komma över det folk som anfaller oss.
17Fikonträdet knoppas inte,
vinstocken saknar frukt,
olivskörden slår fel,
och fälten ger ingen gröda.
Fåren är borta ur fållorna,
och boskapen finns inte kvar i stallen.
18Jag vill jubla i Herren,
glädja mig i min frälsnings Gud.
19Herren, Herren är min styrka.
Han gör mig säker på foten som en hind
och låter mig löpa över bergen.
För körledaren, till stränginstrument.
Footnotes
- 3:1 Sist i satsen står i grundtexten en, troligen musikalisk term, shigjonót, vars betydelse inte är känd. Ett liknande, om än inte identiskt, ord finns i Ps 7:1, där man har antagit att det kan betyda en klagosång, och trots en viss olikhet översätts ordet så i detta fall också.
- 3:3,9,13 Det hebreiska ordet séla är uppenbarligen en musikalisk term med okänd betydelse; det förekommer ofta i psalmer.
- 3:9 Grundtextens innebörd är osäker.
- 3:13 Grundtexten är svårtolkad; tak heter ordagrant huvud/topp i grundtexten och kan ev. också syfta på en ledare.
- 3:14 Grundtextens innebörd är osäker.