1Jag vill stå på min vaktpost
och ställa mig på fästningsvallen.
Jag ska spana för att se vad han ska tala till mig,
och vad jag borde svara när jag tillrättavisas.[a]
Herrens svar
2Herren svarade mig:
”Skriv ner det du får se
med tydlig skrift på tavlor,
så att en budbärare kan löpa iväg med den.[b]
3För synen gäller en bestämd tid.
Den talar om slutet och slår inte fel.
Om den dröjer, vänta på den,
för den kommer säkert,
den uteblir inte.
4Se, uppblåst och orättrådig är hans själ i honom,
men den som är rättfärdig ska leva genom sin tro.
5Vinet[c] bedrar människan,
och den högfärdige mannen får ingen ro.
Han öppnar sitt gap som dödsriket
och är som döden som aldrig får nog.
Han samlar alla folk till sig
och drar till sig alla folkslag.
6Alla dessa ska stämma upp en nidvisa om honom, med hånord och anspelningar. De ska säga:
’Ve dig som lägger på hög
det som inte är ditt
– och hur länge? –
och gör dig rik på pantsatt gods!’
7Plötsligt ska dina fordringsägare resa sig,
vakna och få dig att darra,
och du blir deras byte.
8Eftersom du har plundrat många folk
ska alla de andra folken som är kvar
plundra dig,
för du har utgjutit människoblod
och våldfört dig mot både land och stad
och alla dem som bor där.
9Ve den som bygger sitt hus med orätt vinning
och ställer sitt näste högt upp
för att undkomma det onda!
10Du har dragit skam över ditt hus
med dina planer att förinta många folk,
du har förfelat ditt eget liv.
11Stenarna i muren ska ropa
och bjälkarna i trävirket eka.
12Ve den som bygger upp en stad med blodsdåd
och grundar ett samhälle med brott!
13Har inte härskarornas Herre bestämt
att folkens möda bara är bränsle i elden,
och att de sliter ut sig till ingen nytta?
14Jorden ska bli full av kunskap om Herrens härlighet,
liksom haven täcks av vatten.
15Ve dig som får din nästa att dricka
och blandar i din drog,
så att de blir berusade
och du kan se på deras nakenhet!
16Du har mättat dig med skam
i stället för härlighet.
Drick också du,
och visa din nakenhet!
Bägaren i Herrens högra hand
vänds mot dig,
och vanära täcker din härlighet.
17Ditt våld mot Libanon ska komma över dig,
liksom förödelsen som förskräckte dess djur.
För du har utgjutit människoblod
och våldfört dig mot både land och stad
och alla dem som bor där.
18Vad är en avgudabild värd,
snidad av en människa?
Eller en gjuten avgud,
en falsk vägledare?
Den som gjort den förtröstar på sitt eget verk
och tillverkar stumma avgudar.
19Ve den som säger till en bit trä: ’Vakna!’
och till en stum sten: ’Res dig!’
Kan den ge någon vägledning?
Den är täckt med guld och silver,
men någon ande finns inte i den.”
20Men Herren är i sitt heliga tempel.
Var stilla inför honom, hela jorden!