Mose välsignar alla stammarna
1Detta är den välsignelse som gudsmannen Mose gav Israels folk innan han dog:
2”Herren kom från Sinai,
hans sken gick upp från Seir.
Han strålade från Parans berg,
från söder kom han omgiven av mångtusen heliga,
från bergssluttningar kom han i en eld.[a]
3Du älskar ditt folk.
De heliga är i dina händer.
De böjer sig ned vid dina fötter.
De tar råd av dig och följer din undervisning[b],
4lagen som de fick av Mose,
Jakobs församlings egendom.
5Han blev kung över Jeshurun[c],
när ledarna för folket samlades,[d]
alla Israels stammar.
6Må Ruben leva och inte dö,
och hans män ska bli många.”
7Om Juda sa han:
”Herre, hör Judas rop
och förena honom med hans folk!
Med egna händer kämpar han för sin sak.
Hjälp honom mot hans fiender!”
8Om Levi sa han:
”Dina tummim och urim[e] tillhör din fromme[f] Levi.
Du prövade honom i Massa
och utmanade vid Merivas källor.[g]
9Han sa om sin far och mor:
’Jag ser dem inte’,
och ville inte kännas vid sina bröder,
ej heller sina barn.
Men de tog vara på ditt ord
och höll fast vid ditt förbund.[h]
10De lär Jakob dina föreskrifter
och undervisar Israel i din lag,
offrar rökelse inför dig
och brännofferdjur på ditt altare.
11Herre, välsigna hans kraft
och låt hans tjänst behaga dig!
Krossa hans fiender och låt dem inte resa sig igen!”
12Om Benjamin sa han:
”Den som är älskad av Herren
ska bo i trygghet hos honom.
Herren ska alltid bevara honom
och låta honom bo mellan hans höjder.”
13Om Josef[i] sa han:
”Hans område ska vara välsignat av Herren
med dyrbar dagg från himlen
och med vatten från djupen,
14med det bästa som mognar under solen,
rik växtlighet månad efter månad,
15med de bästa skördarna från de uråldriga bergen
och dyrbarheter från de eviga höjderna,
16med de bästa gåvorna från jorden och dess härlighet
och med nåd från honom som var i törnbusken.
Låt allt detta komma över Josef,
över hjässan på honom som är fursten bland bröderna.
17Han är praktfull som en förstfödd tjur
och hans horn är som en vildoxes.
Med dem ska han stånga folken, var de än finns på jorden.
Sådana är Efraims tiotusenden och Manasses tusenden.”
18Om Sebulon sa han:
”Gläd dig, Sebulon, när du går ut,
och du, Isaskar, i dina tält!
19De sammankallar folket på berget
och offrar rättfärdiga offer.
De njuter av havets rikedomar
och skatterna som finns gömda i sanden.”
20Om Gad sa han:
”Välsignad är den som utvidgar Gads område.
Gad är ett lejon
som hugger efter arm och huvud.
21Han väljer det bästa av landet åt sig själv,
den del som passar en härskare.
När stammarnas ledare samlades
dömde han enligt Herrens rättfärdiga vilja
och fällde hans domar i Israel.”
22Om Dan sa han:
”Dan är ett ungt lejon
som rusar ner från Bashan.”
23Om Naftali sa han:
”Naftali får nåd och välsignelser i överflöd av Herren.
Söderut mot sjön sträcker sig hans område.”
24Om Asher sa han:
”Asher är den mest välsignade av sönerna,
uppskattad av sina bröder.
Han badar sina fötter i olja.
25Dina portar ska skyddas med reglar av järn och koppar
och din styrka ska bestå så länge dina dagar varar.”
26”Det finns ingen Gud lik Jeshuruns[j].
Han rider över himlen majestätiskt,
på moln för att hjälpa dig.
27Den evige Guden är en tillflykt
och här nere råder hans eviga armar.
Han fördriver dina fiender
och ropar: ’Förgör dem!’
28Därför bor Israel i trygghet,
Jakobs källa är i säkerhet
i ett land med säd och vin,
med dagg från himlen.
29Lycklig är du, Israel!
Vem är dig lik?
Du är ett folk som har sin räddning i Herren.
Han är din sköld och din hjälpare,
ditt ärorika svärd!
Dina fiender ska krypa för dig,
och du ska trampa ner deras höjder[k].”
Footnotes
- 33:2 Dessa tre berg var alla förknippade med givandet av lagen. Sista delen av versen översätts ofta olika eftersom grundtexten är oklar.
- 33:3 Grundtextens innebörd och översättningen av sista delen av versen är osäker.
- 33:5 Israel, se not till 32:15.
- 33:5 Eller enligt Septuaginta: Det kommer att finnas en kung över Jeshurun, när ledarna för folket samlas.
- 33:8 Tummim och urim. Se not till 2 Mos 28:30.
- 33:8 Ordet översätts ibland också den som är trogen, den trogne, t.ex. i Ps 4:4; 12:2; 16:10.
- 33:8 Mose och Aron tillhörde Levi stam. Det var de som prövades vid Massa och Meriva.
- 33:9 Se 2 Mos 32: 26–29.
- 33:13 Josef fick en del av landet genom sina söner Efraim och Manasse som adopterats av Josefs far Jakob (Israel). Se 1 Mos 48:5.
- 33:26 Israel, se not till 32:15.
- 33:29 Deras höjder kan syfta på de kanaaneiska offerplatserna som oftast låg på höga kullar och berg.