Profetia över tidens slut
1Då träder Mikael fram, den store fursten som beskyddar ditt folk. Det blir en tid av nöd som aldrig funnits sedan folken blev till, ända till den tiden. Men då ska ditt folk räddas, alla som är uppskrivna i boken. 2De många som sover i jordens mull ska vakna, en del till evigt liv och andra till skam och evig fasa. 3De insiktsfulla ska lysa som himlens ljus, och de som leder många till rättfärdighet ska stråla som stjärnorna i evigheters evigheter. 4Men du, Daniel, bevara dessa ord som en hemlighet och försegla boken fram till ändens tid. Många kommer att gå hit och dit, men kunskapen ska öka.”
5Då såg jag, Daniel, två andra stå där, en på vardera sidan om floden. 6En av dem frågade mannen i linnekläderna, han som nu fanns ovanför flodens vatten: ”Hur länge ska slutet dröja, innan dessa besynnerliga ting fullbordas?”
7Jag lyssnade till mannen i linnekläderna, han som fanns ovanför flodens[a] vatten, och med båda händerna lyfta mot himlen avlade han en ed vid honom som lever för evigt: ”Det dröjer ännu en tid, två tider och en halv tid.[b] När det heliga folkets makt är krossad[c], då fullbordas allt detta.”
8Jag hörde detta men förstod det inte, så jag frågade: ”Min herre, hur kommer alltsammans att sluta?”
9Han svarade: ”Gå nu, Daniel, för orden ska hållas hemliga och förseglade fram till ändens tid. 10Många kommer att renas, luttras och förädlas, medan de gudlösa ska fortsätta med sin gudlöshet, utan att förstå något. Bara de insiktsfulla ska förstå det.
11Från den tid det dagliga offret avskaffas och den vanhelgande vidrigheten blir uppsatt kommer det att gå 1 290 dagar. 12Lycklig är den som väntar och når fram till 1 335 dagar.
13Men gå nu vidare mot slutet. Du ska få vila och sedan stå upp till din del vid tidens slut.”