Petrus rapport till församlingen i Jerusalem
1Snart fick apostlarna och de andra troende i Judeen höra att också andra folk hade tagit emot Guds ord. 2När Petrus kom till Jerusalem, började de omskurna kritisera honom: 3”Du har besökt oomskurna och ätit med dem!”
4Då berättade Petrus för dem vad som hade hänt. Han sa: 5”När jag var i Joppe och bad, fick jag se en syn. Jag såg något som liknade en stor duk sänkas ner från himlen. Duken var upphängd i sina fyra hörn och kom ända ner till mig. 6När jag undersökte den närmare, fick jag se att där var markens fyrfotadjur, såväl vilda som tama, kräldjur och himlens fåglar. 7Och jag hörde en röst säga: ’Petrus, res dig upp, slakta och ät!’
8Men jag svarade: ’Nej aldrig, Herre! Jag har aldrig ätit något som är oheligt eller orent.’
9Men rösten från himlen hördes en andra gång: ’Om Gud har gjort något rent, ska du inte behandla det som orent.’
10Detta hände tre gånger och sedan drogs alltihop upp till himlen igen. 11I samma stund kom tre män till huset där vi var. De hade skickats från Caesarea för att hämta mig 12och Anden sa till mig att följa med dem utan att tveka. De här sex männen följde också med mig och vi kom hem till den där mannen.
13Mannen talade om för oss att en ängel hade visat sig för honom i hans hus och sagt till honom: ’Skicka bud till Joppe och låt hämta Simon som kallas Petrus, 14för han har något att berätta som kan rädda både dig och alla i ditt hus.’
15När jag började tala, kom den heliga Anden över dem precis som över oss den första tiden. 16Då mindes jag att Herren hade sagt: ’Johannes döpte er i vatten, men ni ska bli döpta i den heliga Anden.’ 17Så om nu Gud gav dessa samma gåva som han gav till oss, hur skulle jag då kunna sätta mig upp mot Gud?”
18När de andra hörde detta blev de lugna och hyllade Gud och sa: ”Tänk att Gud också har gett andra folk möjligheten att vända om och få liv!”
Församlingen i Antiochia
19De som hade skingrats under den förföljelse som startade med Stefanos hade nu kommit ända till Fenikien, Cypern och Antiochia. De predikade ordet bara för judarna. 20Men några av dem som var från Cypern och Kyrene reste till Antiochia och där talade de också till icke-judar och berättade evangeliet om Herren Jesus. 21Och Herren var med dem och gav dem kraft, så att ett stort antal människor kom till tro och vände om till Herren.
22Ryktet om detta nådde församlingen i Jerusalem som genast skickade dit Barnabas. 23När han kom fram och fick se vad Gud i sin nåd hade gjort, blev han glad och uppmanade dem alla att av hela hjärtat hålla sig till Herren. 24Barnabas var en god man, fylld av den heliga Anden och tro. En mängd folk fördes till Herren.
25Efter detta reste Barnabas vidare till Tarsos för att söka upp Saul 26och när han hittat honom, tog han honom med sig till Antiochia. Där stannade de sedan tillsammans i församlingen under ett helt år och undervisade ett stort antal människor. Det var i Antiochia som lärjungarna första gången kallades kristna.
27Under den här tiden kom några profeter från Jerusalem till Antiochia. 28En av dem som hette Agabos reste sig och förutsade genom Anden att en svår hungersnöd skulle drabba hela världen – den inträffade sedan under kejsar Claudius. 29Lärjungarna beslöt att skicka understöd till de troende i Judeen, var och en så mycket han hade råd med. 30De gjorde så och skickade sin gåva med Barnabas och Saul till församlingsledarna.