Drottningen av Saba på besök
(2 Krön 9:1-12)
1När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo och Herrens namn, kom hon för att pröva honom med svåra frågor. 2Hon kom till Jerusalem med en mycket stor karavan av kameler, lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. 3Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för kungen att förklara. 4När drottningen av Saba såg all Salomos vishet och palatset han byggt, 5rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.
6Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! 7Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet och din rikedom överträffar allt jag hört. 8Lyckliga är dina män[a] och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! 9Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på Israels tron! I sin eviga kärlek till Israel har Herren satt dig till dess kung för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”
10Hon gav kungen över fyra ton guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Så mycket kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo har aldrig förts in i landet sedan dess.
11När också kung Hirams fartyg anlände med guld från Ofir, förde de även med sig stora mängder almugträ[b] och ädelstenar. 12Kungen använde almugträet till inredningen i Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Så mycket almugträ har varken förr eller senare funnits i landet.
13Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, förutom allt som han av kunglig frikostighet skänkte henne. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.
Salomos oerhörda rikedom
(2 Krön 1:14-17; 9:13-28)
14Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[c], 15förutom det som handelsmän och affärsmän kom med, liksom kungarna i Arabien och ståthållarna i landet. 16Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 600 siklar [d]17och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av tre minor[e] guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset.
18Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med fint guld. 19Den hade sex trappsteg, och ett ryggstöd som var avrundat upptill. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 20Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike.
21Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting.
22Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams fartyg, och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar[f].
23Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden. 24Från hela världen kom människor för att lyssna till hans gudagivna vishet. 25Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.
26Salomo samlade också vagnar och hästar. Han hade 1 400 vagnar och 12 000 hästar, dels i vagnstäderna, dels hos kungen i Jerusalem. 27Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28Salomos hästar köptes i Egypten och Kuve[g]. Kungens uppköpare importerade dem från Kuve. 29Varje vagn som de importerade från Egypten kostade 600 siklar silver och en häst 150 siklar. De exporterade dem också till hettiternas och araméernas kungar.
Footnotes
- 10:8 Enligt bl.a. Septuaginta kvinnor; antagligen är det folket generellt som åsyftas.
- 10:11 Almug är den hebreiska benämningen på ett för oss okänt träslag.
- 10:14 666 talenter. En talent var ca 34 kilo, men vikten har varierat.
- 10:16 Det framkommer inte i den masoretiska texten vilken viktenhet som avses utan bara 600. Eftersom vikten av guld ofta (och så gott som alltid av silver) uppgavs i sikel, är beräkningen här också gjord utifrån att det rörde sig om 600 sikel. 1 sikel=12 gram, vilket alltså här ger en vikt på 7,2 kilo. Men det kan också ha rört sig om en halv sikel, beka, vilket i så fall ger halva mängden.
- 10:17 Här uppges viktenheten, tre minor (jfr not till 10:16). 1 mina motsvarade 50 siklar, dvs. 600 gram. Det har dock också förekommit viktsystem där en mina var 60 siklar. Vikten som uppges här är mindre än i 2 Krön 9:16.
- 10:22 Översättningen av de hebreiska djurbenämningarna är något osäker.
- 10:28 Egypten kan möjligen läsas Musri (liknar hebreiskans Misrajim, Egypten) och tillsammans med Kuve var de i så fall områden i närheten av Kilikien som var kända för hästavel.