Jerusalem
1Ve den upproriska och orena staden,
den despotiska staden!
2Den har inte lyssnat,
inte låtit sig tillrättavisas.
Den förtröstar inte på Herren
och tyr sig inte till sin Gud.
3Dess furstar är rytande lejon,
dess domare kvällens vargar,
som inte lämnar något kvar till morgonen.
4Dess profeter är dumdristiga,
svekfulla män.
Dess präster vanhelgar det heliga
och våldför sig på lagen.
5Men Herren, den rättfärdige,
är därinne,
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon
låter han sin rätt komma fram i ljuset,
den uteblir inte.
Men den gudlöse
vet inget av någon skam.
Jerusalem förblir oförbätterligt
6”Jag har utrotat folk,
deras fästen ligger i ruiner.
Jag har lämnat deras gator öde,
där går ingen,
deras städer är tömda
och ingen människa bor kvar där.
7Jag sa:
’Du ska frukta mig
och låta dig tillrättavisas.’
Då ska stadens boning inte utplånas,
den ska inte drabbas av allt mitt straff.
Men de blev bara allt ivrigare[a]
i alla sina fördärvliga handlingar.
8Vänta därför på mig, säger Herren,
på den dag då jag står upp för att vittna[b].
Jag har beslutat att samla folken och
föra samman rikena
för att tömma min förbittring över dem,
hela min brinnande vrede.
Av min lidelses eld
ska hela jorden förtäras.
Återupprättelse av Israels rest
9Då ska jag ge folken
ett rent språk,
så att alla åkallar Herrens namn
och tjänar honom sida vid sida.
10Från trakten bortom floderna i Kush
ska de som tillber mig,
mitt skingrade folk,
frambära offer till mig.[c]
11Den dagen ska du
inte längre behöva skämmas
för alla försyndelser
som du har begått mot mig.
Jag ska utrota dem bland dig
som är stolta och högmodiga.
Du ska inte mer förhäva dig
på mitt heliga berg.
12Men jag ska lämna kvar hos dig
ett ödmjukt och fattigt folk.
De ska ta sin tillflykt till Herrens namn.
13De som är kvar av Israel
kommer inte mer att göra orätt,
inte mer ljuga,
inte mer tala med falsk tunga.
De ska äta och lägga sig
utan att någon skrämmer dem.”
14Jubla, dotter Sion!
Ropa av glädje, Israel!
Var glad och fröjda dig av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
15Herren har tagit bort domen över dig
och fått dina fiender att vända.
Herren, Israels kung, bor hos dig.
Du ska inte längre frukta för något ont.
16På den dagen ska man säga till Jerusalem:
”Frukta inte, Sion,
bli inte handlingsförlamad!
17Herren, din Gud, bor hos dig,
en hjälte som räddar.
Med stilla kärlek älskar han dig,
och han gläds över dig med jubelrop.”
18”Jag ska samla dem som sörjer över högtiderna.
Från dig har de utgått.
Den skam du fått bära var en tillrättavisning.[d]
19Jag ska på den tiden
ta itu med dem som plågat dig.
Jag ska hjälpa dem som vacklar
och samla ihop dem som skingrats.
Jag ska göra dem till lovsång och ära
i varje land där de varit i skam.
20På den tiden ska jag samla er hem
och föra er samman.
Jag ska göra er ryktbara och lovprisade
bland alla folk på jorden,
då jag inför era egna ögon återupprättar er,
säger Herren.”