Romans 14

Omtanke och hänsyn

1Acceptera den som har en svag tro, utan att sätta er till doms över det diskutabla. 2Någons tro kanske tillåter honom att äta vad som helst, medan en annans tro är så svag att han bara äter grönsaker. [a]3Då ska den som vågar äta inte förakta den som inte vågar. Och den som inte äter ska inte döma den som äter. Gud har ju accepterat honom. 4Vad har du för rätt att döma någon annans tjänare? Det är inför sin egen Herre han står eller faller. Men han kommer att stå, för Herren förmår att hålla honom upprätt.

5Någon skiljer mellan dagar, medan alla dagar är lika för en annan. Här måste var och en följa sitt eget förstånd. 6Den som beaktar en viss dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren. Han tackar ju Gud. Den som avstår från viss mat gör det också för Herren. Även han tackar ju Gud. 7Ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. 8Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vi tillhör alltså Herren vare sig vi lever eller dör. 9Kristus dog ju och blev levande igen just för att han skulle vara Herre över både döda och levande.

10Varför dömer du då någon av dina syskon och ser ner på någon av dem? Var och en av oss ska en dag stå inför Guds domstol. 11Det står ju skrivet:

”Så sant jag lever, säger Herren,

alla människor ska böja knä inför mig,

och alla ska bekänna Gud.”[b]

12Alltså ska var och en stå till svars för sina egna handlingar inför Gud.

13Sluta därför med att döma varandra. Bestäm i stället för er själva att aldrig mer göra något som kan få någon av trossyskonen att snubbla eller falla.

14Själv är jag i Herren Jesus helt övertygad om att ingenting är orent i sig självt. Men för den som anser att det är orent, för honom är det orent. 15Om du alltså sårar någon av dina trossyskon genom vad du äter, då lever du inte längre efter kärleken. Låt inte det du äter orsaka att någon, som Kristus har dött för, går förlorad. 16Låt ingen tala illa om det goda ni har hos er. 17Guds rike handlar ju inte om mat eller dryck, utan om rättfärdighet, frid och glädje i helig Ande. 18Den som tjänar Kristus med den inställningen behagar Gud och blir uppskattad av människor.

19Låt oss alltså sträva efter att göra sådant som skapar frid och ömsesidig uppbyggelse. 20Riv inte ner Guds verk för matens skull! Allt är rent, men det är fel att äta något som får en annan på fall. 21Avstå därför hellre från att äta kött och dricka vin eller göra andra saker som kan få någon av dina trossyskon på fall.

22Vad du själv tror om allt detta får vara en sak mellan Gud och dig. Lycklig är den som kan följa sin övertygelse utan att döma sig själv. 23Men den som tvivlar och ändå äter, blir dömd, eftersom han inte handlar i tro. Allt som inte är av tro är synd.

Footnotes

  1. 14:2 En del åt bara grönsaker, eftersom de var rädda för att äta kött som var offrat till avgudar. Jfr 1 Kor 8.
  2. 14:11 Se Jes 45:23.