Leviticus 25

Sabbatsåret

1Herren talade till Mose på Sinai berg: 2”Säg till israeliterna: ’När ni kommer in i landet som jag ska ge er, måste ni låta det få Herrens sabbat. 3Under sex år ska du beså dina åkrar, beskära dina vingårdar och bärga dina skördar, 4men under det sjunde året ska landet ha en Herrens sabbatsvila. Så inte ditt utsäde och beskär inte dina vingårdar. 5Skörda inte ens det som växer upp av spillsäden och samla inte heller in de druvor som mognar i de obeskurna vinstockarna. Det är nämligen ett viloår för landet. 6Det som landet under sabbatsåret ändå ger ska vara din mat liksom dina slavars och slavinnors, dina daglönares och deras som bor hos dig. 7Också din boskap och de vilda djuren ska äta av vad landet då ger.

Friåret

8Du ska räkna sju gånger sju sabbatsår, alltså fyrtionio år. 9Låt sedan hornen ljuda högt i hela landet den tionde dagen i sjunde månaden på försoningsdagen. 10Det femtionde året ska nämligen vara heligt. Då ska frihet förkunnas för alla invånarna i landet. Det ska vara ett friår för er och var och en få tillbaka sin egendom och komma tillbaka till sin släkt. 11Det femtionde året ska alltså vara ett friår för er. Då ska ni inte så, bärga in spillsäd eller skörda druvor från de obeskurna stockarna. 12Ni ska låta det vara ett heligt friår. Under det året ska ni äta av det som landet av sig självt ger.

13Under det året ska var och en återvända hem till sitt eget.

14Om du säljer mark till eller köper av din landsman ska ni inte göra varandra något orätt. 15Du ska betala din landsman efter antalet år sedan friåret, efter antalet skördar han säljer till dig. 16Ju fler år desto högre pris och ju färre år desto lägre pris, eftersom det han faktiskt säljer till dig är antalet skördar. 17Utnyttja inte varandra utan frukta din Gud, för jag är Herren, er Gud.

18Lyd mina bud och följ mina stadgar om ni önskar leva tryggt i landet. 19Då kommer landet att ge sina skördar och ni kan äta er mätta i lugn och ro. 20Men ni kommer att undra: ”Vad ska vi äta under det sjunde året, om vi varken får så eller skörda då?” 21Jag ska välsigna er med så rikliga skördar under det sjätte året att de kommer att räcka för tre år. 22När ni sår det åttonde året äter ni fortfarande av den gamla skörden ända fram tills det nionde årets skörd har bärgats.

23Jorden får inte säljas för gott för landet är mitt. Ni är främlingar och gäster hos mig. 24I hela landet som blir ert måste ni tillåta återköp.

25Om någon blir fattig och säljer en del av sin egendom, ska hans återlösare, hans närmaste släkting, lösa tillbaka den. 26Om det inte finns någon återlösare men han själv kan få ihop tillräckligt med pengar, 27ska han alltid kunna köpa tillbaka den till ett pris ställt i förhållande till antalet år som gått efter försäljningen och betala köparen för de återstående. Så kan han få tillbaka sin egendom. 28Men om den ursprunglige ägaren inte kan lösa in den, ska den tillhöra den nye ägaren fram till friåret. Men då måste den lämnas tillbaka och han får återkomma till sin egendom.

29Om en man säljer ett hus i en stad med murar, har han full återköpsrätt under ett år. Då är återlösningen tidsbegränsad. 30Men om han inte löser in det inom ett år ska huset i en stad med murar för alltid tillhöra den nye ägaren och hans ättlingar. Det behöver inte lämnas tillbaka vid friåret. 31Med hus i en by utan omgivande mur är det som med åkermark. De kan köpas tillbaka och de ska alltid lämnas tillbaka vid friåret.

32Men leviternas hus, de som ligger i deras städer, kan köpas tillbaka när som helst 33och måste om de inte är återköpta återlämnas vid friåret, för leviterna ska inte äga mark som de andra israeliterna utan är hänvisade till att bo i städer och deras närhet[a]. 34Den betesmark som omger deras städer får inte säljas för den är deras egendom för alltid.

35Om din landsman blir fattig och inte kan försörja sig bland sitt folk ska du hjälpa honom precis som du skulle hjälpa en främling eller en tillfälligt bosatt så att han kan bo kvar bland er. 36Utkräv ingen ränta av honom utan frukta din Gud så att din landsman kan bo kvar bland er. 37Låna honom inte pengar mot ränta eller sälj mat till honom för att tjäna på det. 38Jag är Herren, er Gud, som förde er ut ur Egypten för att ge er Kanaans land och vara er Gud.

39Om din landsman blir fattig och säljer sig själv till dig, får du inte behandla honom som en slav 40utan i stället som en anställd tjänare eller som en gäst. Han ska bara vara i tjänst hos dig fram till friåret. 41Då kan han lämna dig och återvända med sina barn till sin egen släkt och till sina fäders egendom. 42För israeliterna är mina tjänare och jag ledde dem ut ur Egypten. Därför ska de inte säljas som vanliga slavar. 43Utsätt honom inte för hård behandling. Frukta din Gud! 44Men du kan köpa slavar eller slavinnor från andra folk som bor i närheten 45och likaså barn från de utlänningar som tillfälligt bor bland er samt deras familjemedlemmar som föds i landet. De förblir er egendom.

46Dem kan ni lämna över till era barn som egendom och ha som slavar för alltid. Men ingen av era bröder bland israeliterna får behandlas hårt.

47Om en utlänning eller någon som tillfälligt bor bland er blir rik och din landsman blir fattig och säljer sig till utlänningen eller den tillfälligt bosatte eller dennes familj 48kan han återlösas av en av sina bröder, 49sin farbror, sin kusin eller någon annan nära släkting. Han kan också köpa sig själv fri om han senare får möjlighet. 50Priset på hans frihet ska han och hans köpare låta stå i proportion till antalet år från det han sålde sig och som är kvar fram till friåret eller vad det skulle kosta att anställa en tjänare för så många år. 51Om det är många år kvar, ska han betala nästan lika mycket som han fick när han sålde sig. 52Om det bara är några få år kvar till friåret, ska han betala en summa beräknad efter antalet år. 53Han ska behandlas som en anställd tjänare år för år. Se till att han inte behandlas hårt.

54Om han ännu inte har blivit återlöst när friåret är inne, ska han och hans barn friges då 55för israeliterna tillhör mig och är mina tjänare. Jag ledde dem ut ur Egypten. Jag är Herren, er Gud.

Footnotes

  1. 25:33 Versens hebreiska text är svårförståelig och översättningen därför osäker.