Regler för det dagliga livet
1Herren talade till Mose: 2”Säg till israeliterna: ’Ni ska vara heliga, för jag, Herren, er Gud, är helig.
3Var och en ska vörda sin mor och far och hålla mina sabbater, för jag är Herren, er Gud.
4Vänd er inte till avgudar och tillverka inga gjutna sådana åt er, för jag är Herren, er Gud.
5När ni bär fram ett gemenskapsoffer till Herren, ska ni offra det så att det behagar honom. 6Ät det samma dag ni offrar det och aldrig senare än dagen därpå. Det som blir kvar till tredje dagen måste brännas upp. 7Det som äts på den tredje dagen är nämligen vedervärdigt och Herren kan inte acceptera det. 8Den som äter det på den tredje dagen drar över sig skuld, för då vanhelgar han det som var helgat åt Herren och ska därför utrotas ur sitt folk.
9När ni bärgar skörden, ska du inte skörda i hörnen och längs kanterna av fältet och inte heller plocka upp ax som ligger kvar på marken. 10Du ska inte heller göra någon efterskörd i din vingård och inte plocka av de nerfallna druvorna. Lämna detta åt de fattiga och åt främlingar, för jag är Herren, er Gud.
11Ni ska inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.
12Inte heller ska ni svära falskt och därigenom vanhelga er Guds namn, för jag är Herren.
13Du ska inte bedra eller röva från någon och du ska inte hålla inne en arbetares lön över en natt. 14Du ska inte förbanna den döve eller lägga något hinder för den blinde där han går fram. Frukta din Gud! Jag är Herren.
15Förvräng inte rättvisan. Ta inte parti för vare sig fattig eller rik. Döm din nästa rättvist.
16Sprid inget skvaller bland ditt folk. Gör inget som riskerar din nästas liv, för jag är Herren.
17Bär inget hat mot din bror inom dig. Tillrättavisa honom för att du inte ska göra dig medskyldig. 18Du ska inte hämnas eller hysa agg mot någon bland ditt folk utan älska din medmänniska som dig själv, för jag är Herren.
19Lyd mina stadgar. Låt inte djur av olika slag para sig med varandra och så inte två olika sädesslag på din åker. Bär inte kläder som är vävda av två olika material.
20Om en man ligger med en slavinna som ska gifta sig med en annan man men ännu inte är friköpt eller frigiven, ska båda två straffas[a] men inte dömas till döden eftersom hon inte är fri. 21Mannen ska bära fram sitt skuldoffer inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet. Offret ska bestå av en bagge. 22Prästen ska med skuldofferbaggen skaffa försoning inför Herren åt mannen för den synd han har begått och han ska få förlåtelse.
23När ni har kommit in i landet och har planterat alla slags fruktträd, ska ni inte röra vid den första skörden för frukten ska under tre år betraktas som förbjuden och får inte ätas. 24Det fjärde året ska hela skörden helgas åt Herren under tacksägelse. 25Först det femte året ska ni äta av skörden och då kommer skörden att vara desto större. Jag är Herren, er Gud.
26Ni får inte äta blodigt kött. Inte heller får ni befatta er med spådomar och trollkonster.
27Ni får inte klippa håret vid tinningarna eller kanten av skägget.
28Ni ska inte rista in några märken i er hud för någon död eller tatuera er. Jag är Herren.
29Du ska inte vanhelga din dotter genom att göra henne till en prostituerad, för då kommer landet snart att bli fyllt av otukt och ondska.
30Håll mina sabbater och respektera min helgedom. Jag är Herren.
31Orena er inte genom att rådfråga de dödas andar och spådomsandar. Jag är Herren, er Gud.
32Du ska resa dig och visa de äldre vördnad och respekt i fruktan för Gud. Jag är Herren.
33Ni ska inte behandla en invandrare illa som lever i ert land. 34De ska behandlas som israeliter. Älska dem som dig själv och kom ihåg att ni också var främlingar i Egypten. Jag är Herren, er Gud.
35Var inte oärliga och använd aldrig falska mått på längd, vikt och rymd. 36Ni ska ha riktig våg och riktiga vikter, likaså riktiga mått av vilka slag de än är. Jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egypten. 37Ni ska hålla alla mina befallningar och stadgar och lyda dem. Jag är Herren.’ ”
Footnotes
- 19:20 Betydelsen är osäker. Möjligen kan det vara fråga om skadestånd.