Jehu dödar hela Achavs släkt
1Achav hade sjuttio söner i Samaria. Jehu skickade brev till Samaria, till de styrande i Jisreel, till de äldste och till förmyndarna för Achavs söner. Han skrev:
2”När ni mottagit detta brev, ni som har er herres söner hos er samt hästar och vagnar, en befäst stad och vapen, 3ska ni välja den lämpligaste av Achavs söner till er kung och sedan bereda er på att kämpa för er herres ätt.”
4Men de blev alldeles förskräckta och sa till varandra: ”När inte ens två kungar kan klara av honom, hur ska då vi kunna göra det?”
5Den man som förestod palatset, stadens borgmästare, de äldste och förmyndarna för Achavs söner skickade därför detta svar till Jehu: ”Vi är dina tjänare och vill underordna oss dig. Vi vill inte ha någon annan kung. Gör vad du tycker är bäst!”
6Jehu svarade dem i ett brev: ”Om ni är på min sida och tänker lyda mig, ska ni vid den här tiden i morgon komma med er herres söners huvuden hit till mig i Jisreel!”
Kung Achavs sjuttio söner bodde i de ledande männens hem, som hade ansvaret för deras uppfostran. 7När brevet kom, halshöggs alla sjuttio. Deras huvuden stoppades i korgar och sändes till Jehu i Jisreel. 8När ett sändebud meddelade Jehu att kungasönernas huvuden hade kommit, gav han befallning om att de skulle läggas i två högar vid stadsporten och ligga kvar där till följande morgon.
9På morgonen gick han ut, ställde sig där och talade till folket som var samlat där: ”Ni är utan skuld till det här. Jag konspirerade mot min herre och dödade honom, men vem har dödat alla dessa? 10Ni ska veta att varje ord besannas som Herren har talat om Achavs släkt. Han har utfört vad han förutsagt genom sin tjänare Elia.”
11Sedan dödade Jehu också de övriga medlemmarna av Achavs familj som fanns kvar i Jisreel, alla av betydelse som varit i hans tjänst, nära vänner och präster. Ingen av dem kom undan.
12Sedan reste Jehu mot Samaria, och på vägen, i Bet-Eked Haroim, 13mötte han släktingar till kung Achasja i Juda.
”Vilka är ni?” frågade han dem. ”Vi är släkt med kung Achasja. Vi har kommit för att hälsa på kung Achavs söner och kungamodern”, svarade de.
14”Grip dem levande!” befallde Jehu sina män. Då grep de dem levande. Sedan ledde han ut dem till brunnen i Bet-Eked och dödade dem alla. Det var sammanlagt fyrtiotvå män. Han lät ingen av dem komma undan.
15När han begav sig därifrån, träffade han Rekavs son Jonadav som var på väg för att möta honom. Efter att de hade hälsat på varandra, frågade Jehu honom: ”Är du med mig som jag är med dig?” ”Ja, det är jag”, svarade Jonadav. ”Räck mig då din hand”, sa Jehu och hjälpte honom upp i vagnen. 16”Följ med mig och se hur nitiskt jag kämpar för Herren”, sa Jehu.
Jonadav for med honom i vagnen, 17och när han kom fram till Samaria dödade Jehu alla Achavs släktingar som fanns kvar där och utrotade hans ätt, precis som Herren hade förutsagt genom Elia.
Jehu dödar alla baalspräster
18Sedan sammankallade Jehu folket och talade till dem. ”Achav tillbad Baal lite, men Jehu tänker tillbe honom mycket”, sa han. 19”Kalla hit alla Baals präster och profeter och alla som tillber honom! Ingen får utebli, för jag ska ha en stor offerfest till Baals ära. Den som inte kommer ska dö!”
Men Jehu agerade med list för att utrota alla baalsdyrkare. 20Han befallde: ”Lys ut en helig högtidssamling till Baals ära!” Då utlyste man en sådan. 21Jehu skickade bud över hela Israel, och alla baalsdyrkarna kom; inte en enda uteblev. De gick in i Baals tempel, som fylldes från den ena ändan till den andra. 22Och han gav order till den som förestod klädkammaren: ”Ta fram kläder åt alla Baals tjänare.” Då bar han fram kläder åt dem.
23Sedan gick Jehu och Jonadav, Rekavs son, in i baalstemplet. ”Se till att det bara finns sådana som tillber Baal här inne och inte någon som tillber Herren!” sa han till baalsdyrkarna.
24När de gick in för att offra slaktoffren och brännoffren, hade Jehu ställt åttio av sina män utanför och sagt: ”Den av er som låter någon av dessa som jag nu överlämnar åt er komma undan, får betala med sitt eget liv.”
25Så snart man hade avslutat brännoffret, gav Jehu en order till livvakterna och officerarna: ”Gå in och hugg ner dem alla! Låt inte en enda slippa undan!” Då högg de ner dem allesammans med svärd och kastade ut kropparna. Sedan gick de in i det innersta av baalstemplet, 26tog ut stoden ur baalstemplet och brände upp den. 27De rev ner baalsstoden och baalstemplet och gjorde om platsen till avträde, vilket den är än idag. 28På detta sätt utplånade Jehu Baal i Israel. 29Men han vände sig inte från Jerobeams, Nevats sons, synd som han förlett Israel till att begå, nämligen guldkalvarna i Betel och Dan.
30Senare sa Herren till Jehu: ”Eftersom du gjort det som var rätt i mina ögon, följt min vilja och gjort med Achav och hans släkt som jag hade tänkt, ska jag låta dina ättlingar, intill fjärde generationen, sitta på Israels tron.”
31Men Jehu brydde sig inte om att följa Herrens, Israels Guds, lag av hela sitt hjärta, för han vände sig inte från Jerobeams synd som han hade förlett Israel till att begå.
32Vid den tiden lät Herren Israel bli allt mindre till ytan. Hasael besegrade israeliterna och intog deras områden 33öster om floden Jordan i Gilead, Gads, Rubens och Manasses områden, från floden Aroer i Arnon-dalen genom Gilead och till Bashan.
34Allt annat som Jehu gjorde och uträttade finns nedtecknat i Israels kungars krönika.
35När Jehu dött blev han begraven i Samaria, och hans son Joachas blev hans efterträdare. 36Allt som allt regerade Jehu i tjugoåtta år över Israel i Samaria.