1 Chronicles 16

David prisar Herren

1Guds ark fördes in i tältet som David hade rest, och de bar fram brännoffer och gemenskapsoffer till Gud.

2När David avslutat brännoffren, välsignade han folket i Herrens namn, 3och sedan gav han var och en av israeliterna, både män och kvinnor, en kaka bröd, en dadelkaka och en druvkaka.

4Han utsåg några leviter att tjänstgöra framför Herrens ark; de skulle åkalla, prisa och lova Herren, Israels Gud.

5Asaf blev ledare, Sakarja den andre, och sedan Jeiel^[a], Shemiramot, Jechiel, Mattitja, Eliav, Benaja, Oved-Edom och Jeiel. De spelade lyra och harpa, Asaf slog på cymbalerna 6och prästerna Benaja och Jachasiel blåste ständigt på sina trumpeter framför Guds förbundsark.

David lovprisar Herren

(Ps 105:1-15; 96:1-13; 106:1; 106:47-48)

7Den dagen uppdrog David för första gången Asaf och hans bröder att lovsjunga Herren:

8”Prisa Herren, åkalla honom!

Gör hans verk kända för alla folk!

9Sjung och spela till hans ära,

berätta om alla hans under!

10Lovprisa hans heliga namn,

låt dem som söker Herren få en innerlig glädje!

11Vänd er till Herren och hans kraft,

sök honom ständigt!

12Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort,

hans under och den dom som han uttalat,

13ni som är ättlingar till hans tjänare Israel,

till Jakob^[b], hans utvalde.

14Han är Herren, vår Gud.

Över hela jorden sträcker sig hans domar.

15Han minns för evigt sitt förbund^[c],

sina befallningar för tusen generationer,

16det förbund som han slöt med Abraham,

och sin ed till Isak.

17Han bekräftade det till Jakob som en stadga,

till Israel som ett evigt förbund.

18Han sa: ’Jag ska ge dig Kanaans land

till arv och egendom.’

19Fastän de^[d] var få till antalet,

en liten skara främlingar,

20och vandrade från folk till folk,

från rike till rike,

21lät han ingen förtrycka dem,

och han straffade kungar för deras skull.

22’Rör inte mina smorda,

skada inte mina profeter!’

23Sjung till Herrens ära, hela jorden!

Ropa ut hans räddning varje dag!

24Förkunna hans härlighet bland folken,

berätta för alla människor om hans under!

25För Herren är stor och högt prisad,

värd att frukta, mer än alla gudar.

26Folkens alla gudar är avgudar,

men Herren har gjort himlen.

27Majestät och prakt omger honom,

kraft och glädje finns i hans boning.

28Ge Herren ära, alla folkslag,

erkänn hans majestät och kraft!

29Ge Herrens höga namn ära,

kom med era offer till honom,

tillbe Herren i helig skrud!^[e]

30Darra inför honom, hela jorden!

Världen står fast, den kan inte rubbas.

31Låt himlen vara glad och jorden jubla!

Låt dem förkunna bland folken att Herren regerar!

32Låt havet brusa och allt som finns i det!

Låt fälten glädjas och allt som växer på dem!

33Skogens alla träd ska susa av lovsånger,

ja, de ska jubla inför Herren,

ty han kommer för att döma jorden.

34Prisa Herren, för han är god.

Hans nåd varar i evighet.

35Säg: Rädda oss, Gud, du vår räddare!

Samla oss igen och befria oss från dessa folk,

så att vi får prisa ditt heliga namn

och tacka och lova dig.

36Lovad vare Herren, Israels Gud,

från evighet till evighet!”

Och allt folket sa: ”Amen!” och prisade Herren.

37David lämnade Asaf och hans bröder i ständig tjänst inför Herrens förbundsark, enligt föreskrifterna för varje dag, 38liksom Oved-Edom och hans 68 medhjälpare. Oved-Edom, Jedutuns son, var dörrvaktare tillsammans med Hosa.

39Prästen Sadok och hans bröder, prästerna, lämnade David kvar vid Herrens boning på offerhöjden i Givon, 40för att de alltid skulle bära fram brännoffer inför Herren på brännofferaltaret varje morgon och kväll, i enlighet med den lag som Herren hade gett Israel. 41Med dem var också Heman, Jedutun och andra utvalda, som var utsedda att prisa Herren, för hans nåd varar för evigt. 42Heman och Jedutun var ansvariga för musiken med trumpet och cymbal och andra instrument till gudstjänstssången. Jedutuns söner var dörrvaktare.

43Sedan återvände folket hem, var och en till sitt, och David återvände för att välsigna sin familj.