Herren ska döma Nineve
1Profetia om Nineve. Boken med en syn av Nahum från Elkosh.
2Herren är en svartsjuk, hämnande Gud,
Herren hämnas och är full av vrede.
Herren tar hämnd på sina motståndare
och behåller sin vrede mot sina fiender.
3Herren är sen till vrede
men stor i kraft,
han låter ingen gå ostraffad.
Herrens väg går fram i storm och oväder,
och molnen är dammet efter hans fötter.
4Han tillrättavisar havet,
han låter det torka ut
och floderna sina.
Bashan och Karmel vissnar,
och Libanons blomning tynar bort.
5Bergen skakar inför honom,
och höjderna smälter ner.
Jorden bävar inför honom,
världen och alla som bor där.
6Vem kan bestå inför hans förbittring?
Vem uthärdar hans brinnande vrede?
Hans vrede brinner som en eld,
och klipporna rämnar inför honom.
7Herren är god,
en fästning på nödens dag.
Han tar sig an dem
som tar sin tillflykt till honom.
8Men med en väldig flod
utplånar han Nineves plats.
Han förföljer sina fiender
ända in i mörkret.
9Vad ni än har för tankar mot Herren,
så ska han göra slut på dem.
Nöden ska inte komma två gånger.
10Som hopslingrade törnen
och druckna av vin
ska de brinna upp
som torr halm.[a]
11Från dig har det gått ut en man
med onda tankar mot Herren,
en ondskans rådgivare.
12Så säger Herren:
”Hur starka och många de än är
så ska de slås ner och förgås.
Jag har plågat dig, Juda,
men ska inte plåga dig mer.
13Nu ska jag bryta sönder det ok han lagt på dig
och slita av dina bojor.”
14Herren har gett en befallning om dig[b]:
”Det ska inte finnas någon efterkommande
som för ditt namn vidare.
Ur ditt gudatempel ska jag förstöra
alla gudabilder, såväl skurna som gjutna,
och jag ska göra i ordning en grav åt dig,
för du är värdelös.”
15Se, över bergen stiger budbäraren fram
med goda nyheter
och förkunnar fred.
Fira dina högtider, Juda,
infria dina löften,
för den onde ska inte mer invadera dig;
han är fullständigt utplånad.