1Tänk vilken kärlek Fadern har visat oss när vi får kallas Guds barn, och det är vi verkligen! Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom. 2Mina kära, vi är redan nu Guds barn, men vad vi ska bli i framtiden har ännu inte uppenbarats. Men vi vet att när han uppenbarar sig ska vi bli lika honom, för då får vi se honom så som han är. 3Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv, så som han är ren.
4Var och en som syndar bryter mot lagen, för synd är laglöshet. 5Men ni vet att han uppenbarade sig för att ta bort synderna, och att det inte finns någon synd i honom. 6Den som förblir i honom lever inte i synd. Den som fortsätter att synda har aldrig sett honom och känner honom inte.
7Mina barn, låt ingen leda er vilse. Den som gör det som är rättfärdigt är rättfärdig, så som han är rättfärdig. 8Och den som lever i synd är djävulens barn, för djävulen har syndat ända från början. Men Guds Son uppenbarade sig för att göra slut på djävulens verk. 9Den som är född av Gud lever inte i synd, för Guds säd förblir i honom. Han kan inte fortsätta att synda eftersom han är född av Gud.
10Av detta blir det alltså uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens. Den som handlar orättfärdigt är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sina trossyskon.
Älska varandra
11Detta är budskapet som ni har hört från början, att vi ska älska varandra. 12Vi ska inte likna Kain, som tillhörde den Onde och dödade sin bror.[a] Och varför dödade Kain honom? Jo, därför att han själv handlade fel, medan hans bror handlade rättfärdigt. 13Var därför inte förvånade, syskon, om världen hatar er.
14Vi vet att vi har gått från döden till livet, eftersom vi älskar våra trossyskon. Men den som inte älskar är kvar i döden. 15Den som hatar sin bror är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv inom sig. 16Jesus offrade sitt liv för oss, och genom detta vet vi vad verklig kärlek är. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för våra trossyskon.
17Om någon som har allt vad han behöver här i världen ser en annan troende leva i fattigdom och ändå inte känner medlidande med denne, hur kan då Guds kärlek finnas kvar i honom?
18Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord, utan med praktisk handling och sanning. 19Då vet vi att vi är av sanningen och våra hjärtan kan känna sig trygga inför honom, 20även om vårt hjärta fördömer oss. För Gud är större än vårt hjärta och vet allt.
21Mina kära, om vårt hjärta inte dömer oss så kan vi vara frimodiga inför Gud, 22och vad vi än ber om ska vi få av honom, eftersom vi håller hans bud och gör det som behagar honom. 23Detta är hans bud, att vi ska tro på hans Sons Jesus Kristus namn och älska varandra så som han har befallt oss. 24Den som håller Guds bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att han förblir i oss vet vi av Anden som han har gett oss.
Footnotes
- 3:12 Jfr 1 Mos 4:3-8.